Bayeuxtapeten är utlånad till British Museum i London. Detta trots livliga protester från många fransmän.

Den fraktades i största hemlighet i en högteknologisk specialtillverkad behållare under Engelska kanalen. Konstverket forslades i ett eget tåg tillsammans med konservatorer och vakter. Givetvis omgivet av poliseskort på båda sidor av kanalen.

Lånet har dock skett under starkt motstånd i Frankrike då man bland annat tycker att risken för slitage och skador på bonaden är för stor. Den har försäkrats för enorma summor.

Den brittiska regeringen har många gånger under åren bett att få låna tapeten. Bland annat 1953 då man vill ha den till Elisabeth II:s kröning. (Elizabeth II lär vara ättling till Vilhelm Erövraren.)

2025 tillkännagav Frankrikes president Macron att nationalskatten skulle få lånas ut. Gesten har ett uttryckligt politiskt syfte att cementera de fransk-brittiska banden i en tid av oro i världspolitiken.

Textilen har dock klarat värre strapatser än denna.

Bland annat var den nära att användas som presenning över arméns vagnar under franska revolutionen.

Under andra världskriget beslagtogs då av den nazistiska ockupationsarmén. Den franska motståndsrörelsen lyckades dock förhindra att den lämnade landet och placerade den i Louvren.

Anledningen till lånet är också att man ska bygga om museet i Bayeux i Normandie där bonaden har sin hemvist sedan 1945.

Det är första gången som bonaden är på återbesök i England, där den med största sannolikhet har skapats.

Under tiden september 2026 till juli 2027 kommer den att finnas utställd på British Museum. Besökarna utlovas att de kommer att uppleva konstverket som det aldrig tidigare skådats.

Den första försäljningsdagen av biljetterna var den enskilt största biljettförsäljningen i museets historia.

Man uppskattar att museet kommer att generera mer än 8,6 miljoner pund på utställningen (110  miljoner kronor).

Tapet/Gobeläng/Bonad

Bayeuxtapeten är ett ca 70 meter lång linnetygremsa broderad med scener som visar Slaget vid Hastings 1066.

På franska heter bonaden Tapisserie de Bayeux (vävd gobeläng) och på engelska Bayeux Tapestry. Därför översattes namnet till svenska som Bayeuxtapeten, vilket är missvisande – eftersom det inte är en tapet utan en broderad textil, dvs en bonad.

Slaget vid Hastings

Motivet på bonaden är en skildring i bild av kriget och de normandiska händelserna som ledde fram till erövringen av England.

Från ca år 900 bosatte sig normanderna som var danska och norska vikingar i norra Frankrike i regionen Normandie. Deras ledare vid denna tid var Vilhelm – hertig av Normandie sedan 1035 som Vilhelm II (franska: Guillaume II). Bayeux var biskopens stiftsstad i Normandie.

Med en invasionsstyrka om 450 skepp och 7 000 man (bågskyttar och riddare) korsade hertig Vilhelm Engelska kanalen för att utmana Englands kung Harald (Godwinson) och ta ifrån honom makten.

Vilhelm segrade och kröntes till kung. Segern innebar att England knöts politiskt och kulturellt till den franskspråkiga kontinenten och att en ny feodal regim etablerades på de Brittiska öarna.

Det blev en vändpunkt i Europas historia och som bland annat avslutade vikingatiden.

Mer om motivet på bonaden

En stor del av det historiska värdet i bonaden ligger förutom kriget är skildringarna av det enkla vardagslivet vid den tiden och med texter på latin.

Bonaden ger en levande inblick i livet i det medeltida England under 1000-talet och avbildar bland annat borgar, skepp, krigföring, kläder, mat, möbler och en kungakröning.

Den visar 58 scener med 627 karaktärer och 737 djur. Troligen har tapeten ursprungligen varit ännu längre och att slutscenen saknas.

Vem beställde Bayuextapeten och varför?

Överhuvudtaget är det mesta rörande konstverkets äldre historia gåtfullt.

Idag tror de flesta att beställaren av bonaden var Odo av Bayeux, Vilhelms halvbror och biskop i den franska staden Bayeux. Odo finns också med på flera ställen på bonaden.

Eftersom historien skildras ur Vilhelms och normandernas synvinkel, tror man syftet med konstverket var att sprida budskapet om Vilhelms seger och Odos del i triumfen för att imponera på adeln.

Vem designade och vilka broderade bonaden?

Det har inte kunnat fastställas vem som ”designade” gobelängen. Man tror att verkets okända formgivare var en mycket välutbildad person med djupa insikter i det dåtida bildspråket. Scenerna som framställts visar att personen kände till händelserna mycket väl och kanske ibland varit ögonvittne till dem.

Många forskare antar att den broderades av engelska kvinnor, vars skicklighet att handarbeta beundrades över hela Europa under denna period och hyllades i normandiska källor efter erövringen.

Var skulle den hänga?

Man vet inte säkert var Bayeuxtapeten tillverkades. Under årens lopp har historiker föreslagit många platser för dess tillverkning på båda sidor av Engelska kanalen.

De flesta forskare idag tror dock att gobelängen tillverkades i England, troligen i eller runt Canterbury, eftersom den har likheter med gamla handskrifter från klosterbibliotek från den delen av England.

Enligt en teori var avsikten att gobelängen faktiskt tillverkades för att hänga i katedralen i Bayeux. ”Matematiska beräkningar, studier av den ursprungliga arkitektoniska planen över kyrkan och analyser av linneduken visar att tapeten faktiskt skapades för att hänga i mittskeppet i katedralen i Bayeux.”

En annan teori är enligt en brittisk forskare att verket skapades för att hänga i munkarnas matsal i Saint Augustine’s, klostret i Canterbury där man tror verket ursprungligen blev till.

Fakta om bonaden

Bottentyget är oblekt linne och broderitråden är ullgarn i åtta färger.

Framställningen är naiv och saknar perspektiv. De stygn som använts är bl a kedjestygn, stjälkstygn, och klyvsöm. Ytorna har fyllts med dubbel läggsöm (Bayeuxsöm).

Genom att studera baksidan av broderiet förstår man att man först har broderat alla linjer och sedan fyllt ytorna med läggsöm.

Broderitekniken är lika över hela broderiet.

Bayeuxtapeten i siffror:

68 – längd i meter, 9 – linnepaneler som används,, 627 figurer , 6 – kvinnor (3 i huvudbroderiet, 3 i kanterna), 737 – djur, 23 – träd (och 416 andra växter) 37 – fartyg, 33 – byggnader samt 380 latinska ord.

Värt att notera att få kvinnor finns avbildade. De engelska kvinnor som förmodas ha broderat gobelängen, och som överlevde den normandiska erövringen, upplevde troligen själva övergrepp och förluster.

En animerad mycket sevärd you tubevideo visar en del av bonaden.

---

Ett tidigare inlägg broderikonst

Broderikonst i blickfånget både nu och förr

---