Detta är ett nytryck av en karta över Mälaren daterat 1717 som jag låtit rama in och som nu pryder sin plats på väggen.
Charta öfwer Mälaren förfärdigadt wid Kongl LandtmäteriContoriet Anno 1717 står det i kartuschen.
Bakgrund och tillkomst
Den som ritade denna vackra karta över Mälaren hade troligen Gripenhielms Mälarkarta från 1689 som förebild.
Om du är intresserad av gamla kartor kan du läsa mer i ett tidigare inlägg. Historiska kartor över Mälaren.
Hur och varför man framställde de tidigaste kartorna
De tidigaste kända kartorna ritade man genom enkla observationer av landskapet och kusten.
På medeltiden började fogdarna, dvs. skattmasarna samla information om ägarförhållanden av jordområden, skogsmark och vatten med hjälp av revkarlar (rev var en måttenhet på ca 30 m), som stakade ut gränserna.
Revkarlarna mätte med en stång ut mark och fiskevatten som man skulle beskatta. Resultaten av dessa mätningar var till stor hjälp när man ritade kartor.
Det var naturligtvis inte bara ur skattehänseende kartor framställdes. De användes framför allt för att folk skulle kunna orientera sig.
Man var dock till en viss del restriktiv med dem så att inte spioner skulle kunna dra nytta av dem. Här kan man läsa i ett annat inlägg om en Spionkarta från 1500-talet.
Trianguleringen
Det stora framsteget vid kartframställning kom dock med den så kallade trianguleringen omkring år 1500.
Trianguleringen innebar att man byggde upp ett nät av trianglar genom att markera fasta punkter i terrängen. Man mätte sedan vinklarna mellan punkterna och några baslinjer mellan punkterna. Genom trigonometriska beräkningar kunde man sedan räkna ut punkternas positioner och sätta ut dem på en karta.
Jorden är ju numera dokumenterad med satellitbilder och finns att tillgå i smartphonens karttjänst samt med GPS-navigatorer. Behovet av grafiska och tryckta kartor är av den anledningen inte särskilt stort.
Äldre och historiska kartor har dock ett stort samlarvärde och de är ofta mycket dekorativa att använda till väggprydnad.
Gripenhielms Mälarkarta