Vinservering i ett hål i väggen i Florens

I Covid 19:s spår har innovativa restauratörer i Florens återupplivat en gammal toscansk tradition.

På fasaderna till en del av de gamla vackra furstepalatsen finns det små hål med dörrar i muren cirka 1 meter upp från gatan. Det är sk vinhål – Buchette del vino.

By sailko – see licensing, CC BY 2.5, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=208403
By sailko – see licensing, CC BY 2.5, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=2084039

Dessa vinfönster i väggarna började först dyka upp 1559, kort efter att Medici beslutade att de florentinska vingårdsägarna kunde kringgå tavernor och vinhandlare för att sälja sin produkt direkt till allmänheten.

Rika vinfamiljer ville dra fördel av att betala mindre skatt, men undvika att öppna sina palatsdörrar.

Detta är det första historiska dokumentet som nämner vinfönster från 1634.

Senare på 1630-talet under pesten användes vinhålen för att sälja vin utan att riskera att bli smittad. Man ställde flaskan eller kannan i luckan och lade betalningen (en metallplatta) i en särskild låda. På så sätt kunde mynten sedan desinficeras med vinäger innan man samlade in dem. (Man var tydligen väl medveten om smittrisken på den tiden!)

En annan användning av vinfönstren är som välgörenhet. Det var vanligt att man ställde lite mat och en kanna vin i det lilla facket. Man behövde alltså inte riskera att bli sedd genom den låga höjden från marken.

Översvämningar, bombningar i andra världskriget, familjeflyttningar och arkitektoniska renoveringar har gjort att vinfönstren försvunnit eller fallit i glömska.

Under den nuvarande pandemin har några krögare tagit upp användandet av buchette del vino. Numera serveras inte bara vin utan kaffe, smörgåsar, glass mm. Om anledningen är att hejda smittan eller en kul turistattraktion kan vara osagt!

Det har till och med bildats en förening – Associazone Buchette del Vino, eller Wine Windows Association, som har börjat registrera vinfönstren som fortfarande finns på – en karta – minst 150 i Florens centrum.

Man har hittills katalogiserat över 300 vinhål i hela Toscana.

Källor:
Associazone Buchette del Vino,
Instagram #buchettedelvino
The Guardian 11 aug 2020
https://www.foodandwine.com/


På gång just nu – den 10 augusti 2020

Om Lars, stjärnregn, lindring mot värk, rostat knäckebröd, ugnsbakade äpplen, mörkret, förstörd växtlighet, WordPressfråga om kommentarer


Stjärnregn
När jag var ung såg man sällan foton på stjärnhimlen eller norrsken. I sådana fall var de tagna med någon superkamera i ett observatorium.

Numera verkar det som var och varannan amatörfotograf har bilder på stjärnhimlen, stjärnfall och norrsken. Tror dock det krävs en hyfsad kamera med stort objektiv för att kunna fånga stjärnorna. Mobilen räcker definitivt inte till.

Men vill du försöka är den 12 augusti ett bra val. Då passerar Perseiderna jorden och man kan se ända upp till 200 stjärnfall i timmen. Hoppas på klart väder!


Lars-dagen
I bondepraktikan kan man läsa om att om solen skiner klart på Larsmäss, 10 augusti, kan man vänta sig en mild höst, men en sträng och besvärlig vinter.


Äppeltider
Nu är det fullt tryck på mitt inlägg om äppelsorter och vad som passar bäst till vad. Själv är jag barnsligt förtjust i ugnsbakade äpplen med smör, kanel, socker, nötter, ev några russin och sirap. Kärna gärna ur med äppelkärnare. Ha bakplåtspapper i ugnsformen. 225 grader i vanlig ugn i ca 20 min. Mums med vanilj- glass eller sås.

Mörkret
Det går snabbt nu med mörkret på kvällarna. Man måste till och med tända inomhus på kvällarna. Börjar bli dags att se över belysningen inomhus och i täppan. Här finns lite att välja bland.


Registernörd
När värmen närmade sig 30 grader häromsistens och man nästan inte kunde ta sig för någonting började jag kolla mina På Gång just nu-inlägg. Gallrade och kollade gamla länkar. Bortsett från att jag insåg att jag upprepar mig började jag sammanställa en förteckning på välbesökta och mycket kommenterade inlägg. Det var så kul att jag inte kunde sluta. Till vad nytta vet jag inte, men jag lägger ut det snart.


Upprustning av täppan
Sommaren har inte varit bra för växtligheten i täppan. Värmeböljor omväxlande med störtregn har skadat rosor mm rejält. Vi håller nu som bäst på att rädda det som räddas kan, kasta ut, klippa ner, plantera och flytta om. Det skär i hjärtat ibland. Blommorna är ju liksom ens telningar, i synnerhet denna karantänsommar. Skall det aldrig ta slut?


Värk och krämpor
Läser att en del har ont och värk i bloggkretsen. Vill bara påminna om att med värmedyna eller uppvärmd vetekudde kan lindra lite – tillfälligt i alla fall. Sådana här kan också vara bra att ha hemma och ta till – Ice Power Kyl- Värmekompress. Finns på Apotea.se.


Rosta knäckebröd
Så här års kan hårt bröd lätt bli lite segt på grund av den höga luftfuktigheten. Även om det inte är segt blir knäckebröd ännu godare om man rostar det lätt antingen i ugnen eller i brödrosten. Supergott till en kvällsmacka eller så.


Oordnade kommentarer
I WordPress finns flera ställen att besvara kommentarer på inläggen. Jag vet åtminstone tre st. Har märkt att mina kommentarer på svaren ibland placerar sig på fel ställe – i skarpt läge. Förstår någon vad jag gör för fel?


På gång just nu – den 6 augusti 2020

Kräftpremiären inföll alltid den 7 augusti fram till 1994, eftersom det var förbjudet med kräftfiske före detta datum. Kräftor kan numera avnjutas året runt, men denna tid i början av augusti inbjuds av tradition ofta till kräftkalas.

Innan kräftorna blev festmat åts de av munkar under fastan, som en variation till fisk.

Första gången kräftor nämns i svensk gastronomi är i ett brev där Erik XIV befaller att man skall skaffa fram så många kräftor som möjligt inför hans syster Annas bröllop. Kungen odlade själv kräftor i vallgravarna runt Kalmar slott.

Man åt inte kräftorna hela och kalla utan hade dem som ingrediens i färser och stuvningar.

I Kajsa Wargs kokbok från 1700-talet finns gamla recept på kräftkaka, kräftkorv och stuvade rudor med kräftstjärtar. Småningom började man koka kräftorna och äta dem varma.

På slutet av 1800-talet började man äta kräftor när de svalnat i sitt spad för att sedan serveras kalla med kvistar av krondill.

Fullmåne
Fullmånen inträffar överallt samtidigt enligt Universell Tid, men upplevs att inträffa vid olika tidpunkter beroende på i vilken tidszon man befinner sig i.  Fullmåne är en av månens faser och inträffar när månen, sedd från jorden, är fullt belyst. Detta inträffar ungefär en gång per kalendermånad.

Den 3 aug var det fullmåne (augustimåne) och i ett par dagar framåt. Fiskare över hela världen är överens om att fiskarna nappar betydligt bättre dagarna precis före och strax efter fullmåne än vad de gör när fullmånen står som högst i skyn. Ingen tycks kunna förklara varför.

Ett liv i luften
Nu kommer den vemodiga tiden när flyttfåglarna börjar ge sig av.

I måndags märkte jag att något inte var som vanligt. De rastlösa ständigt flygande tornseglarna saknades på himlen. Det blev väldigt tyst utan deras entoniga gälla pipande.

Tornseglarens (som tidigare hette tornsvala) latinska namn är Apus Apus som betyder fotlös! Ett passande namn eftersom de tillbringar sin mesta levnadstid i luften. Tornseglarna äter, sover och parar sig i luften. En tornseglare kan leva över 20 år och hinner under sin livstid flyga sträckan månen tur och retur sju gånger! Enligt en forskarrapport har man noterat tornseglare som levt tio månader i luften utan att landa.

Föräldraparen håller sympatiskt nog ihop hela livet. De lever av insekter. Ett bobygge kan ta två, tre somrar eftersom de måste fånga allt bomaterial i luften. De använder samma bo år efter år, vilket man kan förstå med den långa byggtiden!

I Sverige har på senare tid tornseglarna minskat kraftigt i antal. I Artdatabanken är den rödlistad och alltså starkt hotad.

Så alltså ajöss och goodbye för denna säsong. Ha det så bra i Centralafrika!

By Tomasz Kuran aka Meteor2017 – Photo taken by Meteor2017, CC BY-SA 3.0,

Rötmånad pågår
Ett annat tidigt hösttecken eller åtminstone början till slutet av sommaren är rötmånaden som varar ca tre veckor in i augusti. En tid då man bör vara extra försiktig med maten. Köttfärs, fisk och mejeriprodukter är känsliga för bakterier. Det gäller som alltid att titta, lukta och smaka.