Huvudpersonen i Robert Harris imponerande trilogi om Cicero (Imperium, Konspiration, Diktatorn) blir för mig hans skrivkunnige, lojala och intelligenta slav Tiro. Det är genom honom som författaren låter oss lära känna Cicero. Trots sin låga samhällsstatus lämnar Tiro ett betydelsefullt arv efter sig. Förutom att han som sekreterare nedtecknade det mesta som Cicero sagt och gjort samt skrivit hans biografi skapade han ett stenografisystem.

Stenografi

Jag har alltid fascinerats av stenografi och skulle önska att jag hade lärt mig att stenografera. Då hade jag säkert sparat mycket tid och viktig information i stället för att tolka mer eller mindre oläsliga och ofullständiga anteckningar efter ett möte, föredrag eller samtal.

Efter att ha läst Robert Harris böcker om den kände romaren och statsmannen Cicero har jag lärt mig att stenografin är en mycket gammal konst.

Om Cicero

Cicero (106-43 f Kr.) var ju en aktat statsman, inflytelserik politiker och skicklig advokat. Han blev till och med under en tid konsul (ungefär som statsminister). Han var framför allt en stor talare. Många anser till och med att han är den historiska person som haft mest inflytande på retoriken (talekonsten) i västvärlden. Harris väver skickligt ihop historiska fakta och fiktion till en underhållande och spännande läsning om Cicero.

Om Tiro

Böckerna är mycket fyndigt skrivna i jag-form av hans slav Tiro. Tiro (Marcus Tullius Tiro) föddes som slav och verkade i Ciceros hushåll. Han var skrivkunnig och intelligent. Småningom blev han befriad och fick en gård av Cicero. Som ständig följeslagare till mästaren fick han närvara såväl vid de dramatiska händelserna i den romerska senaten som i vardagslivet hemma. Det är Tiro som är berättaren och iakttagaren i böckerna om händelserna i Rom bland politiker och av samhället samt inte minst alla intriger i familjer och släkten.

Som slav är Tiro inte delaktig i något. Han kan inte agera utan bara lyssna, betrakta och notera det han hör och ser. Han sitter med och för protokoll eller skriver ned det som sägs vid hemliga överläggningar. På så sätt möter han många av samtidens stora romare som Caesar, Crassus, Catilina, Pompejus, Cato och Lucullus bland många andra.

Cicero nämner ofta Tiro i sina brev där han visar sin uppskattning över hans skickliga arbete. Han verkar ha behandlat honom mer som en vän och kollega än som slav. Cicero nämner ofta hur användbar Tiro är i hans arbete och studier.

Tiro skrev ned alla Ciceros tal, brev och böcker. För att mäkta med detta enorma arbete hittade han på en snabbskrift. Denna snabbskrift blev faktiskt grunden till stenografisystemet.

Efter Ciceros död år 43 f.Kr. publicerade Tiro sin tidigare mästares samlade verk. Tiro överlevde Cicero med 40 år. Han blev 99 år gammal, tror man. Det mesta av verken har tyvärr gått förlorat liksom en stor biografi över Cicero som Tiro författade. Harris försöker återskapa hans liv genom att väva ihop fakta och fiktion.

Skrivkonsten

Man använde vaxtavlor att skriva på med. Det var träplattor man holkat ur och fyllt med vax som man ristade in text på med ett stift. Det var lätt att sudda, ändra eller stryka text. Man överförde sedan texterna till papyrusark. Man fogade ihop arken till långa remsor och rullade ihop dem till cylindrar.

Tiros stenografisystem (noter)

Tiros noter som stenografisystemet kallades uppgick småningom till 3000 tecken. De byggde givetvis på det latinska alfabetet. Systemet var i bruk i mer än 1000 år ända till det västromerska rikets undergång. Noterna bestod till slut av ca 13 000 tecken så man kan ana att inlärningströskeln måste ha varit ganska hög!

Grunderna till de nuvarande stenografisystemen på respektive språk började man utveckla i mitten på 1800-talet.