Värdet och nyttan med anteckningsböcker

Värdet och nyttan med anteckningsböcker. Användandet av anteckningsböcker har inte minskat så mycket som man skulle kunna tro efter digitaliseringens genombrott.

Det är hoppingivande eftersom det finns forskning som visar att skriva anteckningar för hand är bra för minnet. Det lär också engagera oss mer och förbättra förmågan både att tänka logiskt och bli kreativ. När man skriver med tangentbord så tvingas hjärnan att dela uppmärksamheten mellan tangenternas bokstäver och de som växer fram på skärmen.

Den som vill vara kreativ har mycket att vinna på att fortsätta anteckna, skissa, föra dagbok för hand. Se även ett tidigare inlägg om fördelarna med att skriva dagbok. Länk nedan.

När och varför började man skriva och föra anteckningar

Anteckningsböcker har funnits i Europa sedan 1200-talet. Då började man nedteckna på papper i stället för på det betydligt dyrare pergamentet. Kunskapen om hur man framställer papper spreds från Kina där man började tillverka papper redan ca 100 e.Kr. men som kom till Europa först på 1200-talet.

Vetenskapsmän, uppfinnare, kungar, sjömän, musiker, ingenjörer, politiker, kockar, matematiker m.fl noterade sina iakttagelser och beskrivningar i anteckningsböcker. Detta till stort värde för senare tids forskning. Loggböcker och sjöfarares resedagböcker från hundratals år tillbaka har till exempel spelat roll för dagens klimatforskning.

Den mest framträdande notebookaren av alla var nog universalgeniet Leonardo da Vinci som med sin speciella spegelskrift ritade skisser, diagram mm. Han fyllde tusentals sidor med bilder av vågor, bubblor, virvlar; konstruktioner för pumpar, ventiler, ugnar, slipmaskiner, människokroppar. Han gjorde listor.

Andra exempel på flitiga användare av anteckningsböcker

Isaac Newton

Newtons handstil

Marie Curie I hennes anteckningsbok från laboratoriet finns även matrecept nedklottrade bredvid de kemiska formlerna.

Marie Curies anteckningar

Albert Camus, Nobelprisbelönt romanförfattare, förde hela sitt vuxna liv notiser i anteckningsböcker.

Darwin utvecklade sin evolutionsteori i små fickböcker.

Agatha Christie planlade och nedtecknade många mord i 73 anteckningsböcker med en oerhört svårtydd handstil.


En ”fiskbok” på 410 sidor av Adriaen Coenen som kartlade fiskeplatser och marina djur samt förde noggranna teckningar av räkor, sköldpaddor och sillar.

Olika typer av anteckningsböcker genom tiderna

Zibaldone

Läs- och skrivkunnigheten var hög bland medelklassen i Venedig. Till exempel bland revisorer och hantverkare som skrev på italienska till skillnad från överklassen som skrev på latin. Venetianska köpmän på 1300-talet samlade viktiga och intressanta uppgifter i zibaldone.

I zibaldones samlade man dikter, böner, recept, citat i dagböcker, reskontra, klotterblock mm. Böckerna ger en god inblick i livet på 1300-talet.

Zibaldone betyder ”en hög med saker”/”diverse”


Common place book

I Common place book sammanställde man kunskap i ett särskilt ämne genom att skriva information i böcker. De har bevarats från antiken och särskilt under renässansen och på artonhundratalet.

Sådana böcker förekom i Europa och framför allt i England från 1600-talet. De liknar klippböcker och innehöll t ex: anteckningar, ordspråk, citat, brev, dikter, tabeller över vikter och mått, böner, juridiska formler och recept.

Anteckningarna är oftast organiserade under systematiska ämnesrubriker och skiljer sig från tidskrifter eller dagböcker. Även kvinnor kunde använda dessa common place books.

Common place book betyder ”en allmän” eller ”vanlig” bok

En common place book från mitten av 1600-talet

Alba amicorum

I Nederländerna var alba amicorum på 1700-talet en slags Facebook där man samlade namn och hälsningar från folk man mötte på resor, inom utbildning etc.

Att ha ett stort nätverk blev en statussymbol. Här skrev vänner och bekanta in hälsningar.

Alba amicorum (stambok/vänskapsalbum)

En sentida parallell till Alba amicorum var poesialbum som i Sverige var vanliga bland skolflickor långt in på 1900-talet.

Bloggerskans poesibok anno 1953

Relaterade inlägg:

Att skriva dagbok
Handstilen – en persons kännemärke
Slaven Tiro bakom stenografisystemet