Därför har jag vaccinerat mig mot bältros

Alla som har haft vattkoppor riskerar att insjukna i bältros. Var femte individ får det någon gång i livet. Viruset (för det är ett virus) ligger vilande i kroppen och bryter plötsligt ut, särskilt när man blivit äldre (över 50).

Ju äldre man är desto svårare och mer utdraget blir sjukdomsförloppet. Kopporna kan försvinna inom ett par veckor eller efter ett par månader men smärtan kan sitta kvar i upp till ett par år.

Det finns en bromsmedicin, men den måste sättas in inom 72 timmar efter insjuknandet för att ge effekt. Desto svårare smärtan är i början desto längre blir sjukdomsförloppet.

Det finns ett vaccin mot bältros. (Tills i november 2014 ingick kostnaden för vaccinet i högkostnadsskyddet. Det gör det inte längre.)

Kostnaden är hög. I runda svängar ca 1.500 kr. Läkare måste skriva ut recept på vaccinet och man måste hämta ut det och se till någon injicerar det. Bäst är därför att uppsöka en vaccinationscentral där det finns läkare.

Det finns olika grader av hur bältros yttrar sig. En del har det inte alls så svårt.
Som nära anhörig har jag sett och upplevt svår och långdragen bältros.

Smärtlindrande medicin gav ytterst liten lindring. Det är inte en värk utan en svårdefinierbar nervsmärta. Nerver som orsakar branden, huggen och krafsandet. Helt otänkbar att nudda med kläder. Nätterna fördrevs gående eller sittande.

Läs mer på nätet där det finns utförlig vetenskaplig beskrivning av symtom mm. För mig har det varit en självklarhet att låta vaccinera mig.

3 reaktioner på ”Därför har jag vaccinerat mig mot bältros

  1. Pingback: På gång just nu – 12 oktober 2018 – Seniorvinklat

  2. Usch! Jag hade bältros när jag var 25. Det var något av det värsta jag varit med om. Det satt runt halva midjan och gjorde så ont så jag grät bitvis. Min äldsta son var bara tre år då och det konstiga var att även han fick bältros i ungefär samma ålder som jag var när jag fick det. Men hans satte sig i armen och var så illa att nerverna aldrig repade sig riktigt igen. Han känner än idag av det ibland. Det är en riktigt otäck sjukdom.

    Liked by 1 person

    1. Tack o lov har jag nog genom vaccinationen en lindrigare form, men det räcker till. Min syster hade det också vid samma ålder som jag och på samma ställe. Över skuldran och framåt. Flera år sedan och hon har fortfarande men av den.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s