Tatueringar – en konstform med gamla anor

Tatueringar på kroppen är något jag personligen har lite svårt för. Jag kan inte förstå att man vill etsa fast en bild på sin kropp att bära livet ut. Men jag måste böja mig för fakta och inse att tatuering har blivit ett slags skönhetsideal som inte går att bortse ifrån. Men ibland kan det bli för mycket av det goda.

För några decennier sedan väckte tatueringar stor uppmärksamhet. Man associerade dem med kriminalitet och prostitution. Bland sjömän var det dock ganska vanligt med tatueringar.

På 1990-talet slog tatueringen igenom på bred front och ”vanligt” folk och även kända personer började ha tatueringar.

Konstformen hade kommit för att stanna.

Historik och bakgrund


Tatueringar har existerat sedan urminnes tider i de flesta civilisationer och på alla kontinenter. Arkeologer har hittat verktyg och färgpigment som belägger att man hade tatueringar för mer än 40 000 år sen.

Den över 5 000 är gamla mumifierade ismannen Ötzi hade tatueringar. De var placerade på leder vilket gör att man tror att det var av medicinska skäl. Egyptiska mumier från 200-talet f.Kr. hade också tatueringar. Slavar och fångar lät man märka med tatueringar.

Den mest spridda formen av tatuering kommer från Polynesien. Det var genom James Cooks expeditioner på 1700-talet som de spreds över världen.

Ordet tatuering kommer från polynesiska. Denna teknik kallades tatau, som senare blev tatuering eller Tattoo. I denna teknik tog man djurben och spetsade dessa till vassa nålar som man doppade i bläck och sedan hamrade in i huden.


Varför tatuerar man sig?

Tv-serier och internet är någonting som på senare år har bidragit till att tatueringskonsten har blivit så populär.

Vad jag förstår vill man med en tatuering väcka uppmärksamhet och visa sin personlighet och kanske identitet som individ. Kanske är det också ett sätt att visa styrka och mod över att ha uthärdat smärtan av tatueringsnålen?

Det kan även handla om att exponera sin kärlek eller vänskap, visa upp ett mål man har eller vill uppnå, göra en en berättelse, tala om att man tillhör en viss grupp av något slag, framhålla en sexuell attraktion, mm.

I äldre tider lät män tatuera sig för att visa sin ställning i gruppen/samhället, antal dödade fienden, storleken på sin familj och bostad.

Såväl kvinnor som män tatuerar sig numera. Många kända personer har tatueringar de gärna visar upp t ex David Beckham, Johnny Depp, Zlatan Ibrahimović, Angelina Jolie och Julia Roberts, vilka har bidragit till såväl avdramatisering som popularisering.


Svenskar och tatueringar

Svenskar och amerikaner lär vara de som procentuellt sett är mest tatuerade i västvärlden. 1,5 miljoner svenskar tror man har tatuerat sig de senaste åren.

Intresset för tatueringar har stadigt ökat under de senaste årtiondena. Fler och fler tatueringsstudios med många olika stilar och teman finns.

Många svenskar skaffade tidigare sina tatueringar i Köpenhamn (Nyhavn). Arlanda har numera världens första tatueringsstudio på en flygplats.


Andra grupper av tatueringar och mönster idag

Idag finns många olika stilar som t.ex. tribal/ornament, som är en blandning av ganska grafiska, främst traditionella mönster från olika delar av världen.

Japansk tatuering är en helt egen skola av mönsterkombinationer.

By Tatoo: Anton Ivkin, Photograph:Alexander Kuzovlev – Own work, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=45576086

Även fotografier, text och graffiti använder man som inspirationskälla när man skapar nya mönstren. Kombinationsmöjligheter och färger verkar vara oändligt. Trots detta kan man ibland förvånad över hur traditionella mönstren och bildkombinationerna ibland är.

De gamla sjömansmotiven: hjärtan, ankare, rosor, kvinnofigurer och fartyg återkommer förvånansvärt ofta.


Inte helt ofarligt

Det innebär en hälsorisk att tatuera sig eftersom det enligt Socialstyrelsen innebär att kroppens skydd (hud och slemhinnor) penetreras. Detta kan leda till att bakterier kommer ner i djupare hudlager och orsaka infektioner.

By Frankie Fouganthin – Own work, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=124050439

Less is more