Den kalla och snörika vintern (2025/26) har fått många att använda sig av olika uttryck för att beskriva vintern. Här följer några varierande begrepp om vintern.

FIMBULVINTER

Fimbulvinter är i nordisk mytologi en förutspådd treårig vinter utan någon sommar, och som förebådar att Ragnarök (världens undergång) obevekligen är i antågande.

Idag är det en beskrivning av en ovanligt kall och sträng vinter.

MENFÖRESVINTER

Menföresvinter betyder svårighet att komma fram på grund av snö och is, dåligt väglag som försvårar framkomligheten, förr särskilt om dåligt slädföre.

METEOROLOGISK VINTER

Meteorologisk vinter definieras av SMHI när dygnsmedeltemperaturen är nollgradig eller lägre under fem dygn i sträck.

MIDVINTER eller HÖGVINTER

Midvinter eller högvinter infaller i mitten av vinterårstiden då vintern är som mest intensiv i januari och februari.

Den kallaste och mörkaste tiden. Då det vanligen är mest med snö, is och ofta låga temperaturer.

MILDVINTER

Mildvinter är en vinter som är varmare än normalt för årstiden.

Dessa vintrar kännetecknas av färre dagar med snöfall, fler lågtryck och mild luft, särskilt i södra Sverige.

OVINTER

Ovinter är ett begrepp för ovanligt milda och snöfattiga vintrar. Enligt många ett bevis på klimatförändringen.

SNÖRIK VINTER

Snörika vintrar med stora snömängder, till exempel 1976/77, 2009/10 och 2010/11 i norra Norrland.

SVARTVINTER

Svartvinter kallar man en mörk och kall period i början av vinterhalvåret, ofta utan sol ochsnö.

Utan ett reflekterande snötäcke upplevs mörkret som djupare och mer påtagligt. Mark och skog förblir svarta istället för vita därav benämningen.

VARGAVINTER

Vargavinter betecknar en ovanligt kall, sträng och långvarig vinter förknippad med stora snömängder och extrem kyla som skapar svåra förhållanden.

Det kan orsaka samhällsproblem som frusna avlopp och svåra trafikproblem.

En ”vargavinter” kännetecknas av många minusgrader och rejäla snöfall, vilket historiskt sett var en tid då vargar sökte sig nära bebyggelse på grund av matbrist.

VÅRVINTER

Vårvinter kallar man ibland den femte årstiden, är övergångsperioden mellan vinter och vår, typiskt under mars och april.

Den kännetecknas av solljus som värmer, snötäckta marker, plusgrader på dagen och minusgrader på natten, vilket skapar skare och dagsmeja.

❄️❄️❄️❄️❄️

VINTERTIDENS GEOGRAFISKA ZONER

Tempererade vintrar

Dessa vintrar kännetecknar områden som södra Sverige och stora delar av mellersta Europa.

Vädret kan variera kraftigt. Vissa år kan vintrarna vara mycket milda och nästan helt snöfria, medan andra år kan bjuda på perioder med kyla och snöfall.

På grund av klimatförändringarna blir vintrarna i dessa områden i genomsnitt allt mildare.

Subarktiska vintrar

Denna typ av vinterklimat uppstår i norra Sverige, Kanada och stora delar av Sibirien.

Områdena ligger i det kalltempererade klimatet, där den dominerande växtligheten är barrskog.

Vintrarna är vanligtvis långa, kalla och snörika. Temperaturerna kan sjunka till under -50 °C i de mest extrema fallen, men ligger ofta runt -11 °C i genomsnitt i exempelvis Kiruna under januari.

Snötäcket ligger kvar under en lång period, vilket isolerar marken effektivt.

Arktiska vintrar/Polarklimat

Dessa vintrar upplevs i de nordligaste delarna av Arktis, Grönland och Antarktis.

Ett klimat där medeltemperaturen för alla månader understiger 10 °C.

Extrem kyla råder året runt, och permafrost är vanligt i tundraklimat. Det är en mycket ogästvänlig miljö med lite nederbörd, men den nederbörd som faller blir liggande som is och snö.

TJÄLE

Tjäle uppstår när jordtemperaturen når fryspunkten för vattnet; när vattnet i marken fryser till is.

Detta sker vid långvarigt kallt klimat. Tjäle gör att marken är mycket svår att gräva i.