Dimman kan uppstå under alla årstider, men är vanligast på hösten.

Enligt SMHI bildas dimma när osynlig vattenånga i luften kyls ner till sin daggpunkt (100 % luftfuktighet) och kondenserar till små vattendroppar eller iskristaller som svävar nära marken.

Eftersom luften då inte kan hålla kvar all fukt längre fäller den ut delar av den.

Det tar sig uttryck som dagg, frost eller dimma, beroende på hur mycket temperaturen faller och hur kallt det.

När den horisontella sikten är nedsatt av små vattendroppar (eller iskristaller) till under 1 km är det dimma. Är sikten mellan 1 och 10 km är det fuktdis men någon fysikalisk skillnad mellan dessa väderfenomen är det inte.

Vanliga typer av dimma (SMHI)

Strålningsdimma: Bildas under klara och svagt blåsiga nätter när marken kyls ner av värmeutstrålning. Den är vanlig på sensommaren och hösten. 

Advektionsdimma: Uppstår när varm och fuktig luft rör sig över ett kallare underlag, till exempel kallt hav på våren. 

Orografisk dimma: Skapas när fuktig luft tvingas uppför ett berg eller högre terräng, vilket gör att luften kyls ner och kondenserar. 

Frontdimma: Bildas när regn faller ner genom kall luft framför en varmfront, vilket fuktar luften tills dimma uppstår. 

Sjörök: Den här typen av dimma är speciellt vanlig under vintern över vattenytor som av en eller annan orsak inte isläggs, till exempel längs en forssträcka eller på älvsträckan närmast nedanför ett kraftverk. Sjöröken är mycket vanlig när lufttemperaturen sjunker under -20°C.

Kända dimmor

The Great Smog of London (1952)

Dödsdimman som lamslog London. Kanske världens mest kända (och dödliga) dimma. Under några kalla decemberdagar bildades en extremt tjock blandning av naturlig dimma och svavelhaltig kolrök (smog) över London.

Den lamslog hela staden och beräknas ha skördat tusentals människoliv, vilket ledde till historiska miljölagstiftningar.

Allt började söndagen den 5 december med en klassisk tjock Londondimma. Dimman tätnade i takt med att kvällen övergick i natt. Sikten var bara ett par meter.

De två efterföljande dagarna och nätterna förvärrades situationen. En giftig svavelgul färg blandades med svart och brunt i dimbankar som låg tunga över gatorna.

På Heathrows flygplats var sikten bara tio meter redan på morgnarna.

Nattetid hade fotgängarna svårt att hitta även om de befann sig i välkända kvarter. På vissa platser var sikten så dålig att folk inte ens kunde se sina egna fötter.

San Franciscos dimma (”Karl the Fog”)

Dimman som regelbundet rullar in över Golden Gate-bron i Kalifornien är världsberömd.

Det är en advektionsdimma som skapas när varm luft möter det kalla havsvattnet.

Fenomenet är så ikoniskt att lokalbefolkningen har gett dimman ett eget namn – Karl – och den har och egna konton sociala medier.

Lützendimman (1632)

En historiskt avgörande dimma i svensk historia. Under slaget vid Lützen den 6 november 1632 låg en extremt tät höstdimma över slagfältet.

Det var på grund av denna dimma som kung Gustav II Adolf kom ifrån sina trupper, red vilse i kaoset och stupade.

Kända dimmor i litteratur och film

Avalons dimmor

Marion Zimmer Bradleys världsberömda fantasyroman från 1979.

Boken skildrar Arthurlegenden ur ett kvinnoperspektiv, där den mystiska ön Avalon är höljd i en magisk dimma som döljer den från omvärlden.

Dimman

En känd skräckroman av Stephen King (filmatiserad 2007) där en mystisk, tät dimma rullar in över en småstad i Maine.

Dimman döljer blodtörstiga, utomjordiska varelser och tvingar lokalbefolkningen att barrikadera sig i en livsmedelsbutik.

Dimmor över Barrow Downs

En klassisk, kuslig episod i J.R.R. Tolkiens Sagan om ringen där Frodo och hans sällskap går vilse i en tät, övernaturlig dimma på Gravhögsbackarna och tillfångatas av gravgastarna.