Vermeer och hans kartor

På Rijksmuseet i Amsterdam pågår den största utställningen med 1600-talsmästaren Johannes Vermeers världsberömda verk. Här visar man nu 28 av hans 35 erkända verk. Biljetterna till utställningen såldes slut på några dagar vilket vittnar om det enorma intresset. Länk till tavlorna på utställningen.

Konstnären med ”mani för kartor”

Med min fascination och stora intresse för historiska kartor har jag fördjupat mig i Vermeers tavlor med kartor.

Man sade om Vermeer att han hade mani för kartor.

Kartorna han målade i sina tavlor har han återgivit så detaljerat att man kan identifiera exakt vilka kartutgåvor det är.

Eftersom tavlorna är så små cirka 40 x 60 cm är det ganska anmärkningsvärt att han kunde återge kartorna så exakt.

Kartor som väggprydnad och symbol för bildning

Det var inte ovanligt med kartor i holländska hem på 1600-talet. Kartorna var ett sätt att pryda kala vitkalkade väggar och ett tecken på bildning och kunskap. De visade att Holland var en stormakt med kolonier som dominerade en stor del av sjöfarten och världshandeln.

Kartorna bestod vanligtvis av ett antal graverade ark som var tryckta på pergament och målade med vattenfärger. De var limmade på kraftigt tyg och lackade. Holländarna framställde under denna tid de mest dekorativa kartorna i historien.

Officer och leende ung kvinna

Olja på duk. Tavlan är 50,5 x 46 cm. 1657.

Kartan på väggen är en karta över Holland och västra Friesland publicerad 1621 och ritad av Willem Janszoon Blaeu (1571-1638).

Samma karta förekommer även i hans målningar Kvinna i blått läser ett brev och Kärleksbrevet, som syns nedan.

Väster är upptill på kartan. Små veck är målade på exakt samma ställen på kartorna i de två andra målningarna.
Man tror att originalkartan hade samma klara färger som i Vermeers målning.

Kartan är i original 116 x 172 cm och handmålad av en sk kaartafsetter, dvs en som färglade kartor för hand.

Kvinna i blått läser ett brev

Olja på duk ca 44 x 39 cm. 1664

På väggen bakom kvinnan hänger samma karta som på Officeren och Kärleksbrevet. Här är kartan färglagd med dystra bruna och grönbruna färger.

”Känner du till en målare som heter Vermeer? Han har målat en underbar och vacker tavla av en gravid holländska. Färgskalan består av blått, citrongult, pärlgrått och vitt. Det är sant att, i de få bilder vi har av honom, kan man se alla palettens färger, men det är också karaktäristiskt för honom att han kombinerar citrongult, något blått och en bit ljust grått, så som Velazquez binder ihop svart, vitt, grått och rosa till en harmoni.

– Vincent van Gogh i ett brev till målaren Émile Bernard

Kärleksbrevet

Olja på duk 44 × 38,5 cm. 1670.

Kartan är till vänster svår att upptäcka. Karta har troligen avbildats något översiktligt för att inte dra åskådarens uppmärksamhet bort från bakgrunden.

Det går i alla fall att identifiera kartan genom att jämföra den med den högra delen av Holland och West Friesland-kartan av Blaeu.

Kvinna med luta

Olja på duk ca 51 × 46 cm. 1663.

På väggen hänger en karta över Europa som ritats av den nederländske kartografen Joducus Hondius (1512–1595) och tryckts i en första upplaga omkring 1613. Senare utgiven av Blaeu 1659 som inte gjorde några andra ändringar på kartan utan ändrade Hondius namn till sitt eget!

Kartan är målad med dystra toner av brunt. Kartan är sliten och rejält skavd. Så här ser originalet ut.

Kvinna med vattenkaraff

Olja på duk ca 46 x41 cm. ca 1662.

På väggen bakom kvinnan hänger en karta över de 17 nederländska provinserna av kartografen Huyck Allart (ca 1650–1675).

Kartan fanns från början med i sin helhet, men Vermeer målade om den så bara en del är synlig.

Målarkonsten

Olja på duk 130 × 110 cm. Cirka 1666.

Kartan visar de 17 Nederländska provinserna före 1648 års uppdelning mellan Spanska Nederländerna och Den holländska republiken, ritad av Claes Jansz. Visscher (Nicolas Joannes Piscator) 1636 i Amsterdam.

I Skoklosters slott lär finnas det enda kända kvarvarande exemplaret av denna karta.

Norr ligger till höger på kartan.

Målarkonsten är Vermeers mest betydelsefulla verk. Målningen verkar ha haft en speciell ställning för Vermeer själv.
Det är den största och mest smyckade kartan som han målade.

Man märker tydligt vecken i kartan nedtill och den lackade ytan han har återgivit mycket noggrant.

Geografen

Olja på duk 53 x 46.6 cm. Ca 1669.

På väggen bakom geografen hänger ett sjökort över Europas kuster, ritad av Willem Janszoon Blaeu och på ett högt träskåp står en jordglob från 1600 av Jodocus Hondius i Amsterdam.

Norr ligger till höger på kartan. Man navigerade efter sådana här kartor förr. De kallades portulaner och var föregångare till dagens sjökort.

Om Vermeer

Johannes Vermeer (1632 -1675) var född och verksam i Delft i Nederländerna. Han är känd för sina mycket verklighetstrogna vardagsmotiv en borgerlig miljö.

Det finns inte mycket dokumentation bevarad om Vermeers liv. Varken brev eller dagböcker efter eller om honom finns kvar. Man vet inte ens vem han studerade målarkonsten för. Inte heller vet man säkert hur han såg ut.

En av hans tavlor har motiv från en bordell. Mannen till vänster som vänder sig bort från de andra och tittar på betraktaren tror man eventuellt kan vara ett självporträtt.

Kopplerskan är den första signerade och daterade målningen av Vermeer. Det är hans största målning till formatet. Målad med olja duk 143 × 130 cm 1656.

Man känner till att han var socialt aktiv i Delfts inflytelserika kretsar. Han var med i civilgardet och var tidvis ledare av det lokala konstnärsgillet. Han handlade med konst och kartor.

Hustrun Catharina Bolnes födde 14 barn! Som chef för skrået och den stora barnaskaran gjorde att han inte hann måla så mycket. Vermeer var oerhört noggrann och lade ner mycket möda på detaljer i sina målningar. Ofta tog han bort målade partier och gjorde om dem. Två eller tre tavlor per år målade han. Han blev endast 43 år gammal och var utfattig vid sin död.

Hans måleri kännetecknas ofta av den tidens rådande ideal med ett stilla och lugnt borgerligt stadsliv. Kvinnor sysselsätter sig med att läsa, skriva brev, måla, knyppla, utföra hushållssysslor, spela på ett instrument, måla mm.

Motiven är ofta enkla och stilla fyllda av ett alldeles fantastiskt ljus (som oftast kommer från vänster sida på tavlorna!). Hans behärskade perspektiv till grafisk pecision och ljuseffekter till fulländning. Han hade djupa kunskaper om komplementfärger och optiska effekter.

Staden Delft

Delft var på 1600-talet ett mycket aktivt kulturellt och vetenskapligt centrum. Staden ligger cirka fem mil från Amster­dam och hade på den tiden cirka 21 000 invånare.

Vy över Delft

Olja på duk ca 54 × 44 cm. 1658.

Den ena av hans två exteriörer som finns kvar.

Marcel Proust beskrev målningen i ett brev till en vän.
”Ett atmosfäriskt underverk, med en sällsynt harmonisk komposition och ett morgonljus som tycks stråla inifrån. Det bryter igenom molnen, får Nieuwe Kerks kyrktorn att glöda, medan husen närmast hamnkanalen kastar skuggor och ljusreflexer får vattnet att glimma. I förgrunden syns staffage­figurer, pyttesmå men ändå med synlig karaktär.”

Den lilla gatan


Detta är den andra av Vermeers två exteriörbilder.

Tavlan visar en idylliserad rofylld scen från ett hus i Delft med två kvinnor i vardagssysslor och två barn. Kvinnan vid dörren knypplar och på gården står en flicka lutad över en vattentunna.

I målningen som är liten endast 54 cm hög kan man se alla tegelstenarna tydligt. Denna detaljrikedom är typisk för Vermeer.

Karta av kartografen Blaeu över staden Delft 1649

Källor:

Rijksmuseum Amsterdam
Essential Vermeer
Dagens Nyheter Birgitta Rubin 230218
Wikipedia
Konsthistoriker Ulla Ehrensvärd