Havsörnen – rovfågeln med de guldgula ögonen

Havsörnen är fågelfaunans stora vinnare rapporterar Åke Ekdahl i DN 2018-08-01 inte minst i Mälardalen och i Roslagen. På 1960-talet var den utrotningshotad. Jag ser den ofta segelflyga i skyn ovanför Ekerö och den är enligt Ekdahl ibland synlig ovanför riksdagshuset! i Stockholm.

I ett fantastiskt naturprogram om Hebridernas okända djurliv avsnitt 4 som finns på SvtPlay på Kunskapskanalen fram till den 11 augusti kan man se om den positiva utvecklingen av havsörnar även där. Den heter på gaeliska ‘fågeln med solblick’. Turisterna strömmar till i mängder för att titta på dem. På ön Mull har man kammat hem välkomna fem miljoner pund på turisttillströmningen till ön förra året.

Här några klipp från TV-rutan. Programmet som jag verkligen kan rekommendera innehåller mycket mer om Hebridernas fågel- och djurliv med enastående vyer.

Några fakta om Havsörnen hämtat från Naturskyddsföreningen ”Fakta om havsörnen”.
Havsörnen mäter 2,5 meter mellan vingspetsarna. Den väger bara mellan 4 -7 kilo. Den flyger med tunga vingslag, men är ändå mycket vig och ändrar snabbt tempo. Den kan segelflyga och stiga upp till flera tusen meter högt.

De lever i cirka 15 år, men kan bli 30 år – i fångenskap uppemot 40 år. Boet placeras upp i trädkronorna och kan väga hundratals kilo. Parförhållandet är livslångt. De återvänder till samma bo år efter år.

Födan består av fisk, fågel och en del däggdjur. Den stjäl ofta mat av andra fåglar. På senare tid har den börjat ta skarvar. Man beräknar att en havsörn behöver 600 gram fiskkött per dag eller 350 gram fågel per dag.

 

Veckans temaord – Frukt

Gott med en frukt i detta fruktansvärda vinterväder.

Detta är ett inlägg i gemsweeklyphotochallenge med veckans temaord frukt som en utmaning att tolka på eget vis. Sanna håller i bloggutmaningen och sätter oss på prov med ett temaord för varje vecka.

Här finns också veckans övriga bidrag och även de ord som finns att tolka under årets alla veckor. Utmaningen är att med bild och text tolka ordet. Alla är välkomna att vara med och tolka orden på sitt sätt.

Bilderna är tagna genom ett fönster.015pm017pm

 

 

 

Fåglar varnar för hårt väder

Många är vi säkert som fyller fågelborden med mat nu på vintern. Särskilt vid storm och kyla vill man ju att det är laddat med talgbollar, solrosfröer, äpplen och andra godsaker.

I DN idag kan man läsa om hur fåglar: mesar, finkar och skator förbereder sig och faktiskt varnar för dåligt väder. Det är Åke Ekdahl (journalist och fågelskådare) som på Namn och Nytt beskriver hur fåglarna tidigt visar att det är oväder på gång. Inför ett oväder jagar de mer energiskt och rastlöst än vanligt efter mat.

Jag iakttog detta före snöstormen i tisdags då fåglarna jagade intensivt efter mat. Man märkte faktiskt att det var något i görningen. Det var inte en lugn stund vid fågelbordet.

I kåseriet berättar Ekdahl också om bordsskicket fåglarna har. Talgoxar och blåmesar har fint bordsskick och tar ett frö i taget. Däremot visar skatorna och grönfinkarna inget bordsskick alls som de sprätter runt och är drulliga och glufsiga. Det har man ju sett!

bird-1050032_1280
Foto Pixabay

 

Sädesärlan flyttar till vintervistet

wagtail-787583_1920
Sädesärla. Foto Pixabay

Med vemod konstaterar jag att det snart är dags för mitt promenadsällskap att flytta till vintervistet. Varje morgon vippar den graciöst och piggt fram och beter sig som den hälsar på just mig. Under promenaden springer den ibland framför ibland bakom mig – precis som den vill ha sällskap. Men det är naturligtvis insekter som den springer och vippar fram med sin långa stjärt.

Men nu blir Egypten hemvist ett tag – Israel om det är för många i Egypten. Så insekterna vid Nilens stränder blir föda många månader framöver. Detta gäller de svenska ärlorna. De danska övervintrar i södra Europa. Som med mycket annat i naturen har detta med inlandsisen för 15 000 år sedan att göra!

Sädesärlan flyger 40 kilometer om dagen. I Israel fann man en ärla som hade märkts på Öland och man kunde konstatera att den flugit 3 050 kilometer.

Fågeln kallades sädesärla redan på 1500-talet. När den mycket punktligt anlände på våren började man med vårbruket – säd och sådd kommer av sädes- och ärla för att den kommer så tidigt.

Andra namn den fått är isspjärna, husärla, ler-maja, kuckurälla, gatevippa, spilitta, kokvittra, kvickstjärt.

Man har hittat en märkt ärla som var dryga 13 år.

Hanen försvarar ivrigt sitt revir. Alla har vi väl någon gång sett en sädesärla attackera sin egen spegelbild t ex i backspegeln på en bil för att försvara reviret.

Än så länge håller hon mig sällskap på morgonpromenaden så det gäller att njuta av henne så länge som möjligt.

Källa: Peter Wiking DN och
SVR P2-fågeln

Tid för Lunnnefåglar

Detta bildspel kräver JavaScript.

I väntan på varmare väder kan man med fördel häcka framför PC:n e d och titta på Lunnefåglarna som sedan ett par veckor anlänt till Shetlandsöarna från Nordatlanten där de tillbringar hösten och vintern.

Shetland.org finns fantastiska web-kameror där man kan titta på dem. Just nu visar de sig särskilt på kvällarna vid 8-9-tiden.

Lunnefåglarna ¨the puffins¨ tilldrar sig det största intresset, men det finns så mycket mer att tilltalas av på dessa kameror. Livet i centralorten Lerwick, den förvånansvärd aktiva flygplatsen, det hastigt växlande väderlekarna, sälarna i hamnen, kryssningsfartygen när de lägger till för ett dagspass och inte minst just nu puffinsarna.

Oemotståndlig söta och snälla står de på klipputsprång och tittar med sina stora oskyldiga ögon på vad som händer runtomkring. De börjar snart para sig och då kan man se dem lunka in och ut ur sina hålor till bon.

De lägger bara ett ägg, som kläcks efter 40 dagar. Efter 1 ½ månad lämnar föräldrarna boet, och då får ungen klara sig själv ett tag. Som tur är rör det sig bara om ungefär en vecka. Under tiden växer vingarna till sig, och en dag ger den sig ut i världen på egen hand enligt SvTs Djurfakta.

Läs mer På spaning efter lynnig lunnefågel i Dagens Nyheter 23 april 2017 av Simon Sarnecki.

 

Bilderna i bildspelet ovan kommer från Pixabay.

Vårfåglar, fågelappar, fågelsidor mm

Snart kan vi höra och se flyttfåglarna återvända. En del har redan kommit.

bird-3394516_1920

Först anländer de som övervintrar precis på andra sidan Öresundsbron och flyttar tillbaka när väderleken är lämplig de s k kortflyttarna eller väderflyttarna. Blir vädret sämre på vägen backar de och inväntar bättre flyttväder. De fåglar som tillbringat vintern vid Medelhavet eller i tropikerna kallas långflyttare eller datumflyttare och återkommer kanske inte bara på dagen samma tid varje år utan ibland även på klockslaget.

Om man är fågelintresserad är det väldigt trevligt att ha en app i sin mobil med fågelläten för att kunna identifiera de fåglar man är osäker på. Själv fick jag en ganska gedigen utbildning i skolan av en biologimagister som regelbundet presenterade uppstoppade fåglar och visslade dess läten för oss. Då tyckte man det var en ganska meningslös lärdom. Idag är jag mycket tacksam för den kunskapen.

I en fågelapp kan man se en bild av fågeln och inte minst höra hur den låter. Om man inte bara är nyfiken på en särskild fågel kan man med fördel denna årstid – senvinter/tidig- vår följa flyttfåglarnas ankomst och lära sig mer.

Artportalen kan man selektera listor och välja det område man befinner sig i och dagligen följa vilka arter som observerats. Sedan är det bara att ge sig ut i markerna och hoppas att man själv också träffar på dem.

Lärkvitter

Själv använder jag Jordbruksverkets app Lärkvitter – gratis. Den har dock bara 39 fåglar i sitt register, men är mycket enkel att använda och informativ. Bra ljud och bra bilder.

Vårfåglar, fågelappar, fågelsidor mm

natursidan.se – en guldgruva för naturälskare finns en test av olika fågelappar. Där finns även mycket annan information för fågelintresserade. Här är några exempel: