Festa på en semla på Fettisdagen. Den dagen är inte bara en semlans dag. Enligt kristen tradition var det den sista dagen innan fastan inleddes 47 dagar före påsk.
Andra namn är på semla är fastlagsbulle, hetvägg (bullarna värms upp med mjölk), fettisdagsbulle. Ordet semla kommer av latinets simila som betyder vetemjöl.
I Sverige
är semlan som bekant oftast en söt vetebulle med en fyllning av mandelmassa och vispad grädde under ett lock med pudersocker. Oftast är den kryddad med kardemumma. Det finns även många lokala varianter.
I Finland
äter man fastlagsbulle (laskiaispulla) med mandelmassa. Det finns även varianter med sylt. Med ”semla” avser man ett småfranska. Bloggvännen Midsommarros har skrivit ett trevligt och informativt inlägg om hur man äter semlor i Finland
I Norge
äter man fastelavnsboller (norska fastlagsbullar) på fastlagssöndagen – dvs söndagen innan. På fettisdagen äter man römmegröt (vetemjölsgröt som kokas med norsk créme fraiche tills fettet simmar ovanpå och avskiljs. Man äter den med kanel och socker! (Källa: DN 22 febr)
I Danmark
äter man en dansk fastelavnsbolle. Nedan av wienerbrödstyp med choklad på.
I Estland
äter man semlor (vastlakukkel) på fettisdagen enligt traditionen med ärtsoppa och grisfötter!!!
I England
kallas dagen för Shrove Tuesday eller Pancake Day. En dag då man äter pannkakor till middag.
I Österrike och i södra Tyskland
heter dagen Faschingsdienstag och firas med karneval och festande. Man äter ett speciellt friterat bröd under fastlagen – krapfen.
I övriga Tyskland
heter semlan Berliner. (Uppgifterna om de tysktalande ländernas motsvarigheter till semlan tillrättalagda av bloggvännen Kristallina)
I Frankrike
kallas dagen för Mardi gras (fet tisdag) Man äter allt från crêpes, beignets (munkar) och gaufres (våfflor).
I New Orleans
är Mardi Gras en av de mest berömda karnevalerna i världen. Karnevalssäsongen börjar på trettondagsafton fortsätter till midnatt på fettisdagen.
