Inlägget uppdaterat jan 2019
Varför på hösten?
En resa till Venedig på senhösten är en annorlunda och spännande upplevelse. Ju senare på hösten desto färre turister och trängsel. Naturligtvis måste man räkna med lite dimma och regn, men när solen tittar fram är det alldeles underbart att sitta på en uteservering och njuta – bara inte på Markusplatsen där det är svindyrt!.
Risk för aqua alta finns det alltid i Venedig. Sirenerna tjuter när tidvattnet överstiger 90 cm. En av orsakerna till att det inträffar är full- eller nymåne. Så kolla månkalendern om gummistövlarna ska med!
Hösten 2018 drabbades staden av den värsta översvämningen på ett decennium. Vattennivån höjdes till 156 cm över den normala havsnivån. Regnet öste ner i 24 timmar. Skadorna efter översvämningen var enorma.
Vad skall man göra?
Det gäller att välja att besöka det som lockar och intresserar mest. Man stannar kanske bara en 2-3 dagar. Det räcker mer än väl att bara insupa miljöerna, atmosfären, dofterna, invånarna och vardagslivet, maten och ljudet – de behagliga ljuden av röster som ekar i de trånga gränderna och kanalerna utan trafikbrusbuller annat än vattenskvalpet och båtarnas utombordare.
Om sommaren
På sommaren kan det bli outhärdligt hett och lukta illa av det sunkiga kanalvattnet. Köerna till de stora attraktionerna är jobbigt långa. Trångt och stressigt. Jag tycker därför man får ut mest av besöket om åker dit ’off season’ (om det fortfarande finns någon sådan i Venedig).
Knappt ca 54 000 invånare finns registrerade i denna stad, men då skall man komma ihåg att väldigt många bara har ett semesterboende här. Befolkningsantalet efter andra världskriget var 175 000. Antal besökare per år är ofattbara 24 miljoner per år.
Det förföriska förfallet
Jättelika kryssningsfartyg får ankra upp invid kajerna och bidrar till miljöförstöringen och att förstöra stadens känsliga läge förutom att de drar ner stadens skönhet. Egentligen får de inte det, men den lagen som reglerar det gäller inte förrän ett annat villkor är uppfyllt och det träder första i kraft om ett par år!
Projektet med gigantiska slussportar som skall skydda lagunen från att översvämmas verkar inte bli stadens räddning.
Man har nu infört en ”inträdesavgift” för att få besöka staden. En avgift som även turister som kommer över dagen måste betala, t ex de många miljoner kryssningspassagerare som endast stannar några timmar. Avgiften är mellan 25 – 100 kr om dagen. Inkomsterna skall användas till stadens underhåll.
Venedig rymmer så mycket prakt och överdåd med storslagen konst, konsthantverk, vackra byggnader, kanaler och broar, torg och gränder. Samtidigt så nedsliten, ja förfallen De gröna algerna klättrar allt högre på de vackra husfasaderna och putsen flagar. Allt detta gör trots allt staden så obeskrivligt vacker.
Promenera i gränderna
För största utbyte och bästa upplevelse gäller det att vara uppe tidigt på morgnarna (eller sena eftermiddagar när turisterna på genomresa gett sig iväg) och uppleva den unika staden i den venetianska vardagen utanför turiststråken och se och möta invånarna.
Lyssna på ljuden, betrakta de praktfulla husfasaderna på Canal Grande och de nedslitna, men ändå så vackra vid de smala kanalerna och gränderna.
De vackra, trånga och spännande gränderna, som ofta är igenlagda kanaler är ett äventyr att utforska. Det kan bli en oförglömlig upplevelse att bara låta sig gå vilse, vilket man gör väldigt lätt. Det är dock ingen fara. På husväggarna finns små gula skyltar som leder till Markusplatsen, Rialtobron, Accademia eller Fondamenta Nuova.
På den tiden jag besökte Venedig var de artiga och älskvärda venetianarna väldigt angelägna att visa och leda oss turister tillbaka på de ‘rätta’ turistvägarna, vilket är lätt att förstå med alla horder av turister!
Här håller man alltid till höger i de smala gränderna. Särskilt vid aqua alta är detta en god regel.
Vart man än kommer brukar det finnas skyltar (ganska högt upp på husen) till museer och kyrkor samt de viktigaste platserna San Marco, Rialto Accademia eller Fondamenta Nuova. Canal Grande har tre broar Rialtobron, Accademiabron, Ponte degli Scalzi vid stationen där man kan ta sig över.
Har jag råd?
Det kostar mycket att vistas i Venedig. Det finns 12 fem-stjärniga hotell så man förstår att många turister är mer än välbeställda. Det finns dock också många bra och mellanklasshotell. Själv tycker jag att ett bekvämt och bra hotell hör till en resas njutningar och är beredd kosta på det lite extra.
Hur tar jag mig fram?
Venedig är inte en handikappvänlig stad och som turist bör man ha pigga ben.
Förutom att promenera till fots tar man sig fram med vaporetton (vattenbuss) för att utforska staden. De flesta linjer angör Markusplatsen och Riva degli Schiavoni.
Broarna är korta och välvda och med trappsteg – upp och ner.
Priset för en gondolfärd är i runda svängar minst 100 Euro för en halvtimme – så det är det inte tal om, eller hur? Gondolerna var förr det enda transportmedlet. På 1800-talet lär det ha funnits 8 000 – 10 000 gondoler. Man kan inte förstå hur alla fick plats. Jag tycker det ibland känns trångt med de 425 som de lär vara idag.
Venedig består av 118 öar, 177 kanaler och 409 broar.
Det underbara konsthantverket
Marita Jonsson har skrivit en fantastisk och vacker bok om staden Venedig – om konsten arkitekturen och hantverket. (Den utkom 2000 och är tyvärr slutsåld på förlaget så det blir till att söka på biblioteken.) Kan annars inte tänka mig en lämpligare litteratur att läsa om Venedig vare sig man tänker besöka eller har besökt staden.
Marita Jonsson har bott mycket i staden och berättar mycket fängslande och sakkunnigt om hantverken och människorna och platserna bakom dem:
brodöserna på Fondamenta Osmarin,
textilkonstnärerna som trycker mönster på bl a silkesammet (det är en hisnande upplevelse att gå in i någon av de urflotta butikerna och titta på dessa tyger),
glasblåsarna på Murano,
mosaikmästarna i Cannaregio,
möbelkonservatorerna i Cigogna,
gondolbyggarna, glaskonstnärerna, skulptörerna, masktillverkarna m fl.
Turistattraktionerna
De stora turistattraktionerna är ju bl a
Markuskyrkan med sina mosaiker och konstverk,
Markusplatsen
Dogepalatset – säte för de som styrde Venedig förr, Markusplatsen med alla dyra uteserveringar och alla duvor,
Canal Grande (med några av Europas vackraste byggnader från 1100-1700),
Peggy Guggenheimmuséet,
Galleria dell’Accademia,
Santa Maria Gloriosa dei Frari,
Campo Santa Margheritatorget och
Rialtomarknaden.
Men som sagt det är klokt att inte ha ambitionen att se allt under en kortare vistelse.
Att äta och dricka
Som det mesta är det dyrt att äta här. Men maten är oftast mycket god. Peter Loewe, har i en artikel (DN Resor 12 febr 2015 Venedigs Tapas är ett lätt sätt att umgås) olika förslag på vad och var man kan äta och dricka och komma undan lite billigare. Han berättar bl a om vad det typiska venetianska Ciccetti är (ett sätt att umgås genom att ta ett glas vin och en rad smårätter). En jättetrevlig och ’matnyttig’ artikel. Missa inte den!
Peter Loewe har också gjort en intressant och charmig intervju med deckarförfattarinnan Donna Leon (DN Resor 26 maj 2014 Döden i Venedig). Donna Leon ger generöst jättefina tips om Venedig och om bra matställen.
Denna donna kan verkligen sitt Venedig sedan trettio år. Att läsa eller läsa om några av hennes böcker kan också vara ett bra sätt att förbereda sig inför en resa dit.
Jörgen Ulvsgärd har i DN 13 augusti 2017 en trevlig, mycket initierad och aktuell artikel om Venedig – på liv och död med tips om att Se och göra, Äta och dricka och Att ta sig dit.
Ficktjuvar
Se upp för ficktjuvar – särskilt vid Rialtobron.
Gör inte dessa misstag
På denna länk har några personer (amerikaner?) med mångårig erfarenhet av att besöka Venedig samlat de största 11 misstagen man bör undvika som turist. Ta inte alla råden på alltför stort allvar.
Jag tycker t ex inte det är helt fel att köpa en handgjord venetiansk mask som souvenir. Så här ser den ut som jag en gång köpte och har haft mycket glädje av som väggdekoration.
Läs om karnevalen och maskerna här.
Hälsa Venedig!