Höstlovets första dag var vi tvungna åka till stan från Ekerö – första gången efter karantän så det kändes riktigt spännande. En resa i bästa fall på ca 45-60 minuter. Utrustade med både reskassekort och den inte helt lättnavigerade SL-appen påbörjade vi det stora äventyret. Vår första möte med kollektivtrafiken på ett halvår!

Om Storstockholms lokaltrafik (SL) under coronapandemin har skrivits mycket negativt i olika media. Från att inte kunna sätta upp plexiglas vid förarplatserna eller flytta blipapparaterna längre bak i bussen till ett för alla fungerande betalsystem.

En insändare i DN den 27 okt sammanfattar det så bra.

Det är väl inte resenärerna som bett SL att ta bort möjligheten att kunna göra rätt för sig när man kliver på deras bussar?

På buss och T-bana var det endast ett par resenärer. Det kändes riktigt ödsligt.

Både buss- och T-baneresan avlöpte fort och smidigt trots en sysslolös spärrvakts märkbara irritation och ilska över vår fråga om appen. Det var faktiskt första gången vi använde den!

Efter att vi uträttat vårt viktiga ärende besökte vi med stor aktsamhet tre affärer. Köpsuget har blivit enormt efter den långa karantänperioden. Vi möttes på alla ställena av påfallande trevlig och tillmötesgående personal. Här har SL en del att lära.

Resvägen mellan Ekerö och stan är väldigt vacker och man åker mestadels ovan jord. Även om det var oktoberdisigt och grått njöt vi i fulla drag.

På sista etappen med buss från Brommaplan fick vi låta några bussar passera. Nu hade ungdomen vaknat till liv och vi seniorer fick lämna våra platser till dem som tydligen behöver dem bättre.

Hemma igen konstaterade vi efter nya rapporter om den ökande spridningen av Covid19 i Stockholm att det dröjer innan vi gör om resan.

Tills dess hoppas vi SL ändrat attityden till sina resenärer!