På gång just nu – den 28 december 2020

Njut av en sprakande brasa i TV-rutan
Stor mysfaktor att tända en brasa på TV:n. Den här finns på Netflix. De finns på SvtPlay, TV4 Ernst m fl.

Välskriven och spännande mysdeckare
En välskriven psykologisk thriller och en mysig engelsk pusseldeckare är Främlingen av Elly Griffiths. Klicka på bilder för mer info. Modernista, 2019. I översättning av: Clara Wiberg.

Fjärdedag jul
Den 28 december var fram till 1772 en allmän helgdag och en del av julhelgen, fjärdedag jul. Innan 1772 firades alltså julen med fyra dagar. Tre dagar räcker mer än väl tycker jag!

Det är också Värnlösa barns dag – tidigare Menlösa barns dag. Med menlös menades oskyldig, försvarslös. Från 2001 bytte dagen namn till Värnlösa barns dag, eftersom det stämmer bättre med dagens språkbruk.

Dagen firas till minne av de barn i Betlehemstrakten som mördades av kung Herodes strax efter Jesus födelse, eftersom kungen ville göra sig av med all form av konkurrens om tronen när han fick veta att Messias (den blivande kungen) hade blivit född.

Akta dig för ID-kapning
Om du inte redan gjort det så spärra obehörig adressändring på Skatteverket. På så sätt kan du förhindra att någon obehörig ändrar din adress. När spärren är aktiverad godkänns bara adressändringar som görs med e-legitimation i Skatteverkets tjänster för Flyttanmälan eller Särskild postadress. Detta minskar risken för att någon använder dina personuppgifter för bedrägerier och id-kapning.

Kolla även Polisens råd mot ID-kapning.

Grejer du inte visste var uppfunna
Smarta saker hittar man grejer man inte visste finns. Ta dig tid och kolla runt på denna sajt. Du kommer säkert att hitta något du bara MÅSTE ha.

Mose höll inte för trycket
I Venedig hjälpte inte det omfattande och kostsamma Mose-projektet med slussar som skulle hindra vattenmassorna från att tränga in i staden. Efter en felaktig prognos forsade vatttenmängderna in i staden för några veckor sedan och sirenerna ljöd varning för aqua alta – vattennivån steg ända till 1,5 meter. Så här såg det ut.

Bygget har kostat långt över 60 miljarder kronor. Underhållet beräknas uppgå till 400-500 miljoner kronor om året. EU-pengar troligen!

Mose-projektet, är ett hydrauliskt barriärsystem som skulle kunna skydda Venedig när vattnet stiger.  Under 17 år har arbetet pågått och 78 gula metallportar installerats på lagunens havsbotten. När högvattnet flödar in så ska portarna resa sig. I juli 2020 testades de för första gången. Här kan man se hur de tekniskt fungerar.

Här har jag ett tidigare inlägg om Venedig.

Bästa maten i helgerna
är pytt i pannan på resterna.


Julrosen – ett mirakel mitt i vintern

När den vackra psalmen Det är en ros utsprungen… sjungs i juletid är det lätt att associera till julrosen.

Julrosen Helleborus niger var känd redan under antiken och användes bl a som medicinalväxt. Roten ansågs vara bra mot förlamning, gikt och förstoppning. Växten är dock giftig och lär kunna orsaka tinnitus, yrsel, kräkningar och hjärtstopp vid stora intag.

Den kunde också fungera som ett hjälpmedel för att få kontakt med andevärlden. Blev livet här på jorden allt för ansträngande kunde man strö ut en ring av julrospulver runt sig och vips så blev man osynlig. Kanske ett tips i dessa coronatider!

Julrosen är ingen ros utan en ranunkel. Det finns över 20 arter och minst lika många sagor och legender om den. Selma Lagerlöf har bl a skrivit om den i Legenden om julrosorna.

Det svenska namnet julros fick den dock inte förrän på 1900-talet, tidigare kallades den nysört. I Sverige är det bara den grönblommande klockjulrosen, Helleborus foetidus, som finns naturligt förvildad.

Klockjulros, stinkande prustrot, grenig julros

Den vanliga vita julrosen blommar tidigt – ofta redan till jul.

Den tål stora delar av det svenska klimatet och självsår sig villigt.

Från 1970-talet har man framställt spektakulära hybrider av den från grönt och vitt till gult, rosa, rött och violett. Blommorna kan också vara fläckiga och kan ha olika former som anemon- eller klockform, och de kan vara enkla, halvfyllda eller fyllda. 

Den klassiska vita arten Helleborus niger är den mest härdiga.

Om man har skaffat den som julblomma och inte har alltför varmt inne kan den hålla sig i ett par veckor. Om man plockar bort bladen (använd handskar) och t ex lägger mossa runt kan den hålla sig lite längre. Om man har en julgrupp med julrosor kan det vara värt ett försök att plantera ut dem i trädgården.

Låt dem först stå svalt ett tag efter blomningen (vattna ej) och plantera ut dem tidig vår eller vårvinter. De vill ha kalk och en plats med vandrande skugga. Roten behöver stort utrymme.

Ett mirakel när den blommar mitt i vintern nästa år.


Mareld, lysmaskar och eldflugor fascinerande ljusglimtar i mörker

Denna mörka grådisiga december i pandemiåret 2020 tar man gärna till vara på alla möjliga ljuskällor.

Mareld
Under den senaste tiden har man kunnat se mycket mareld på västkusten. Marelden har alltså inget med nattmaran att göra, som man lätt kan associera till i dessa dystra tider, utan ordet har sitt ursprung i mar(e) dvs hav.

Så här kan mareld se ut vid en vågbrytning.

@page { margin: 2cm } p { margin-bottom: 0.21cm; so-language: zxx } a:link { so-language: zxx }
By Jed from San Diego, California Republic – Bioluminescence 2, CC BY-SA 2.0,
https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=7326007

Enkelt förklarat är mareld en samling självlysande plankton (encelliga dinoflagellater). I mörker ser de ut som blå blixtar i vattnet. På dagen är det som ett stråk av olika röda nyanser. Anledningen till att det kunnat ses så sent på året tror man beror på att havet är varmare än normalt. Vanligare är de under sensommaren.

Dinoflagellater lyser upp för ett ögonblick när vattnet rörs om av människor, djur, båtar eller på annat sätt. Har inte sett detta fenomen själv, men det lära vara något alldeles oerhört fascinerande att beskåda det.

Dinoflagellater kan för övrigt vara giftiga och orsaka algblomning.

Så här ser själva dinoflagellaten ut

By Maria Antónia Sampayo, Instituto de Oceanografia, Faculdade Ciências da Universidade de Lisboa – http://planktonnet.awi.de (provided under a Creative Commons Attribution 3.0 License), CC BY 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=4611082

Så här kan mareld se ut i dagsljus

”Algblomning” med dinoflagellater, s.k. Red tide.
Av NOAA – http://www8.nos.noaa.gov/coris_glossary/index.aspx?letter=r, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=17283193

(I en av kommentarerna till inlägget länkas till vackra bloggen Langbergsbilder som har nytagna foton på mareldar på västkusten.)

Sådana här ljusfenomen som sänds ut av levande varelser kallas bioluminiscens. Andra lysande arter är lysmasken och eldflugan – om än inte lika aktuella i just december!

Lysmaskar
Lysmasken är ingen mask utan en skalbagge. I Sverige finns det två arter: stor lysmask som är vanlig i södra Sverige (blir ca 12 mm lång) och liten lysmask som är sällsynt (blir ca 6-8 mm lång).

By Wofl~commonswiki – Own work, CC BY-SA 2.0 de, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=192124

Christina Elgert, Finland, forskar i ljusföroreningar och lysmaskar.

Så här beskriver hon bl a lysmasken:
Den karismatiska lysmasken har det kämpigt värre i sitt sexliv.
Som vuxen lever den bara några veckor, eftersom den inte äter alls. Så den har bråttom att hitta en partner. Lysmaskarna trivs bäst i halvöppna landskap, där gräs eller vägrenar övergår i ängar. Larverna livnär sig främst på sniglar, lundsnäckan är en favorit.

De har inga naturliga fiender, eftersom de smakar illa. Man har provat med grodor, och de grodor som en gång ätit en lysmask ville ogärna göra det igen.
Det är när lysmaskens hona lyser i mörkret hon lockar till sig den flygande hannen – men om hon lyser i ett redan upplyst område hittar han kanske inte henne, eller så undviker han det område där hon finns eftersom det i hans tycke inte är tillräckligt mörkt.

Eldflugor
Eldflugor är ingen fluga utan en skalbagge som har lysförmåga och som flyger omkring på nätterna. De finns inte i Sverige utan är vanligast i tropikerna. 

Eldflugorna använder sig av ljussignaler för att kommunicera med varandra. Hos vissa arter blinkar hannarna samtidigt i takt under längre perioder. Forskare har kommit fram till att honor av samma art ytterst sällan svarade på hannarnas blinkningar om de blinkade i otakt, däremot svarade de nästan alltid om hannarna blinkade synkat, det vill säga i takt.

By Gilberto Santa Rosa from Rio de Janeiro, Brasil – firefly ….DSC02737a_87, CC BY 2.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=7340692