Under tulpansäsongen är vi många som frossar i frasiga och färgrika tulpanbuketter. Tankarna går till den där perioden i Holland i mitten på 1600-talet när det utbröt hysteri med priset på tulpanlökar – tulpanmanin. Dessa tulpaner man ser på konstverk av de stora holländska mästarna är så oerhört vackra men så olika de tulpaner som finns idag.

Tulpanmanin

Tulpanmanin som bröt ut i Holland på 1600-talet brukar anses som historiens första spekulationsbubbla. Det hela rörde sig alltså om handel med tulpanlökar.

Bakgrund

Tulpanen hade kommit till Europa på 1500-talet från det Osmanska riket i öst. Tulpanen trivdes mycket bra i de nederländska sandiga jordarna och var lättodlad. Den blev mycket populär. I Paris var det till exempel högsta mode bland societetsdamer att dekorera sitt dekolletage med tulpaner i stället för juveler.

Investeringsobjekt

Holland hade som stor sjöfartsnation med rika kolonier en urstark ekonomi. Man sökte hela tiden nya investeringsobjekt. Den populära tulpanen kom i fokus. Tulpanerna blev hårdvaluta. De användes både som betalningsmedel och skuldförbindelse.

Från nunnor och förmögna adelsmän till fattiga snickare och hantverkare satsade hus och hem på lökarna som kunde ge enorma vinster.

Man upptäckte att en tulpan som ett år gett en enfärgad blomma kunde nästa år ge en strimmig eller flammig blomma. Lökar av samma sort som stod planterade intill varandra kunde uppföra sig olika. Man visste inte hur eller varför färgbrytningarna skedde, men den rätta strimmigheten gjorde en ordinär tulpan till ett veritabelt guldägg.

Denna färgbrytning var ett mysterium och kom så att bli ända till 1900-talet.

De förföriskt vackra tulpanerna med dessa vackra färgeffekter förekom ofta i blomsterstilleben som var populära under det holländska måleriets guldålder.

Vad man inte visste var att det var ett virus som var upphovet till färgbrytningen. Först på 1900-talet upptäckte man att det var en bladlus som var orsaken till växtviruset.

Bubblan spricker i tulpanmanin

År 1634 blev det hysteri kring efterfrågan. Kulmen nåddes hösten 1636 till februari 1637.

Kraschen kom plötsligt. Vid en auktion blev det helt plötsligt tyst. Ingen bjöd på lökarna som fanns till salu. Man känner inte till den exakta orsaken. Det kunde bero på att det rådde böldpest i landet. En annan teori är att några rutinerade mäklare sett hur handeln dragit till sig vidlyftiga lycksökare. Det fanns inte längre några vinster att hämta hem på de nivåer man befann sig nu.

Luften gick ur marknaden mycket fort och många förlorade enorma förmögenheter över en natt. De som ännu inte sålt sina lökar blev ruinerade. Hela Holland hamnade i en finansiell kris. Tulpanmanin var över.

Mysteriet med färgbrytningen

Först in på 1900-talet löste man gåtan kring färgbrytningen på tulpanerna.

Då upptäckte man att färgskiftningarna hos de mest eftersökta strimmiga tulpanerna orsakas av ett växtvirus som spreds av bladlöss. De vackra tulpanerna förlorade därigenom sin växtkraft.

På 1950-talet förbjöd man kommersiell handel med virussmittade tulpaner i Europa.

Holländarna har försökt bli av med viruset eftersom det ställer till stor skada i industriell odling. Smittade lökar har förstörts, samtidigt som man genom förädling fått fram resistenta sorter.

Hybrider

De strimmiga tulpaner som man exporterar från Holland i dag och som växer i svenska trädgårdar är förädlade hybrider. De imiterar virusets effekter, men de når inte upp till skönheterna i guldålderns tulpanstilleben.

Till Sverige

Exakt när tulpanen kom till Sverige är ovisst, men den första som dokumenterade tulpanodling var Olof Rudbeck d.ä. som tog med sig frön och lökar från en resa till Holland. 1685 hade han 38 olika slags tulpaner i sin botaniska trädgård i Uppsala.