Havsörnen – rovfågeln med de guldgula ögonen

Havsörnen är fågelfaunans stora vinnare rapporterar Åke Ekdahl i DN 2018-08-01 inte minst i Mälardalen och i Roslagen. På 1960-talet var den utrotningshotad. Jag ser den ofta segelflyga i skyn ovanför Ekerö och den är enligt Ekdahl ibland synlig ovanför riksdagshuset! i Stockholm.

I ett fantastiskt naturprogram om Hebridernas okända djurliv avsnitt 4 som finns på SvtPlay på Kunskapskanalen fram till den 11 augusti kan man se om den positiva utvecklingen av havsörnar även där. Den heter på gaeliska ‘fågeln med solblick’. Turisterna strömmar till i mängder för att titta på dem. På ön Mull har man kammat hem välkomna fem miljoner pund på turisttillströmningen till ön förra året.

Här några klipp från TV-rutan. Programmet som jag verkligen kan rekommendera innehåller mycket mer om Hebridernas fågel- och djurliv med enastående vyer.
Fortsätt läsa ”Havsörnen – rovfågeln med de guldgula ögonen”

Sjörapporterna numera mer poesi än nytta för sjöfarten

En krönika i DN 7 maj 2018 av Maria Schottenius handlar om SMHIs sjörapporter.

Fem minuter fem gånger om dagen plus tio minuter på kvällen rapporteras på Sveriges Radio P1 om sjövädret.

Det framgår i Schottenius text att det inte längre finns något behov av sjörapporterna för sjöfarten. Man har andra hjälpmedel nu för tiden att förlita sig på. Det märkliga är att SMHI ändå fortsätter med rapporteringen.

I krönikan förklarar P1:s kanalchef Nina Glans att: ”Många människor är så fästa vid namnen på orterna i sjörapporten att det skulle bli en alltför stor livsförlust att inte få höra dem varje dag i radion”.

Det är alltså av poetiska och nostalgiska skäl man håller liv i sjörapporterna. Om man tvingas ställa in dem på grund av stora händelser i världen hör folk genast av sig. De inger kanske en trygghet för många att höra dessa rapporteringar.

Läs mer Schottenius slutsatser och hela kåseriet här.

Fortsätt läsa ”Sjörapporterna numera mer poesi än nytta för sjöfarten”

Om kartor – St. Kilda – Englands mest otillgängliga plats

Detta är en karta över Skottland från 1580. Det är inte kartan i detta fall som är det mest intressanta, utan den lilla ögruppen St Kilda som ligger 66 km väster om Yttre Hebriderna i Skottland. Ön ligger så långt västerut att den oftast inte finns med på kartor över Skottland.

Den största ön som endast är 6,7 kvadratkilometer heter Hirta och var bebodd ända fram till 1930 då befolkningen evakuerades. Man har hittat fynd som visar att ön varit bebodd redan under bronsåldern.

St Kilda som anses vara Storbritanniens mest svårtillgängliga och ensligaste plats är ett av Skottlands fem världsarv.

Carte_of_Scotlandepm

Pricken längst till vänster är St Kilda.

Fortsätt läsa ”Om kartor – St. Kilda – Englands mest otillgängliga plats”

Fåglar varnar för hårt väder

Många är vi säkert som fyller fågelborden med mat nu på vintern. Särskilt vid storm och kyla vill man ju att det är laddat med talgbollar, solrosfröer, äpplen och andra godsaker.

I DN idag kan man läsa om hur fåglar: mesar, finkar och skator förbereder sig och faktiskt varnar för dåligt väder. Det är Åke Ekdahl (journalist och fågelskådare) som på Namn och Nytt beskriver hur fåglarna tidigt visar att det är oväder på gång. Inför ett oväder jagar de mer energiskt och rastlöst än vanligt efter mat.

Jag iakttog detta före snöstormen i tisdags då fåglarna jagade intensivt efter mat. Man märkte faktiskt att det var något i görningen. Det var inte en lugn stund vid fågelbordet.

I kåseriet berättar Ekdahl också om bordsskicket fåglarna har. Talgoxar och blåmesar har fint bordsskick och tar ett frö i taget. Däremot visar skatorna och grönfinkarna inget bordsskick alls som de sprätter runt och är drulliga och glufsiga. Det har man ju sett!

bird-1050032_1280
Foto Pixabay

 

Snöböcker

Var tvungen ställa in det planerade stadsbesöket p g a snöfall. Så väldigt farligt oväder som media ville få det till var det inte, men eftersom bussarna ställdes in var jag tvungen att ändra planerna. Det blir alltid så här i Stockholm vid första snöfallet.

Hamnade på biblioteket i stället. Där hade en bibliotekarie påpassligt nog lagt fram två böcker om snö på ett litet bord.

026pm

Så medan snön vräkte ner utanför fönstret blev jag djupt fascinerad och försjunken i böcker om snö.

Den ena boken Snö av Yngve Frid har jag hört talas om och den var alldeles fantastisk.

”Snö är den första grundliga dokumentationen av samisk snökunskap. Över 300 ord som rör snö och is presenteras med förklaringar och fotografier. Här skildras villkoren för att flytta med familj och ägodelar i renrajd över snö och isar och att färdas med skidor. Här avslöjas den gamle renskötarens blick för den snö som är hans arbetsplats.

Boken bygger på en enda persons utomordentliga kunnande, Johan Rossa från Jokkmokk. Hela livet har han arbetat som renskötare inom Sarek och Badjelannda, nationalparker som numera ingår i världsarvet Laponia. Yngve Ryd har intervjuat honom i flera år, skrivit ner och systematiserat hans vetande till en gedigen handbok om snöns natur och kultur. Tillsammans har de genomfört en unik forskargärning.” Detta enligt baksidestexten.

Snöorden är på Lulesamiska med svensk översättning. Orden beskrivs och jämförs med andra näraliggande begrepp. Ofta illustreras ett ord med en bild eller en kort berättelse.

015pm

019pmpmpm

Den andra boken var en bok på engelska om snöflingor! The Snowflake Winter’s Secret Beauty av K Libbrecht. Jag trodde knappt mina ögon när jag bläddrade i den. En helt vetenskaplig dokumentation om snöflingor. Det fanns t ex ett schema över hur olika flingorna ser ut beroende på temperatur, fuktighet, vind mm. Visst var bilderna vackra på alla flingor, men ganska nördigt, eller hur?

029pmpm

Brittsommar eller Indiansommar?

Är det Brittsommar eller Indiansommar?

autumn-994897_1920

Brittsommar

Om det är fint väder kring Birgittadagen den 7 oktober talar man om Brittsommar. (Birgitta och datumet hänger samman med den heliga Birgittas helgonförklaring 7 oktober 1391.)

324px-Heliga_Birgitta_på_ett_altarskåp_i_Salems_kyrka

SMHI skriver ”att i allmänhet avses varma och soliga dagar omkring Birgittadagen. Vanligtvis finns också kravet att det dessförinnan ska ha varit minst en period med kyligt och höstlikt väder”.

En legend säger att Heliga Birgitta tyckte att klimatet i Norden var så kallt och bistert att hon bad för oss. Herren ska då ha svarat med att kring den heliga Birgittas dag ge oss några extra sommardagar.

Andra gamla uttryck är fattigmanssommar och grävlingssommar (grävlingen samlar förråd till vintern varma dagar)

badger-341746_1920.jpg

 

Indiansommar – engelskans ”indian summer”

Enligt  SMHI kan indiansommar inträffa när som helst på hösten när det är sommarliknande väder och efter att det varit frost eller höstliknande väder.

Det finns två teorier om vad uttrycket indiansommar kommer från.

Den ena är att Nordamerikas indianer jagade buffel under en varm och solig period på hösten.

Den andra kommer från den brittiska kolonialtiden i Indien och skulle syfta på en varm och stabil period som kom efter sommarmonsunen.

Källor: Wikipedia och SMHI
Bilder: Pixabay

indians-67744_1920.jpg

Sädesärlan flyttar till vintervistet

wagtail-787583_1920
Sädesärla. Foto Pixabay

Med vemod konstaterar jag att det snart är dags för mitt promenadsällskap att flytta till vintervistet. Varje morgon vippar den graciöst och piggt fram och beter sig som den hälsar på just mig. Under promenaden springer den ibland framför ibland bakom mig – precis som den vill ha sällskap. Men det är naturligtvis insekter som den springer och vippar fram med sin långa stjärt.

Men nu blir Egypten hemvist ett tag – Israel om det är för många i Egypten. Så insekterna vid Nilens stränder blir föda många månader framöver. Detta gäller de svenska ärlorna. De danska övervintrar i södra Europa. Som med mycket annat i naturen har detta med inlandsisen för 15 000 år sedan att göra!

Sädesärlan flyger 40 kilometer om dagen. I Israel fann man en ärla som hade märkts på Öland och man kunde konstatera att den flugit 3 050 kilometer.

Fågeln kallades sädesärla redan på 1500-talet. När den mycket punktligt anlände på våren började man med vårbruket – säd och sådd kommer av sädes- och ärla för att den kommer så tidigt.

Andra namn den fått är isspjärna, husärla, ler-maja, kuckurälla, gatevippa, spilitta, kokvittra, kvickstjärt.

Man har hittat en märkt ärla som var dryga 13 år.

Hanen försvarar ivrigt sitt revir. Alla har vi väl någon gång sett en sädesärla attackera sin egen spegelbild t ex i backspegeln på en bil för att försvara reviret.

Än så länge håller hon mig sällskap på morgonpromenaden så det gäller att njuta av henne så länge som möjligt.

Källa: Peter Wiking DN och
SVR P2-fågeln