Sjörapporterna numera mer poesi än nytta för sjöfarten

En krönika i DN 7 maj 2018 av Maria Schottenius handlar om SMHIs sjörapporter.

Fem minuter fem gånger om dagen plus tio minuter på kvällen rapporteras på Sveriges Radio P1 om sjövädret.

Det framgår i Schottenius text att det inte längre finns något behov av sjörapporterna för sjöfarten. Man har andra hjälpmedel nu för tiden att förlita sig på. Det märkliga är att SMHI ändå fortsätter med rapporteringen.

I krönikan förklarar P1:s kanalchef Nina Glans att: ”Många människor är så fästa vid namnen på orterna i sjörapporten att det skulle bli en alltför stor livsförlust att inte få höra dem varje dag i radion”.

Det är alltså av poetiska och nostalgiska skäl man håller liv i sjörapporterna. Om man tvingas ställa in dem på grund av stora händelser i världen hör folk genast av sig. De inger kanske en trygghet för många att höra dessa rapporteringar.

Läs mer Schottenius slutsatser och hela kåseriet här.

Själv började jag fundera kring vissa orter och var de ligger och detta kom jag fram till. De flesta är ganska självklara, men var ligger egentligen: Syd Utsira, Tyska bukten och Stora Fiskebanken.

sjö

Utsira
ligger utanför Norges kust. Man kommer dit med färja (1 tim 20 min) från Haugesund. Här bor 209 invånare på 6 kvadratkilometer. Läs mer här.

Tyska bukten är ett havsområde utanför Tysklands, Danmarks och Nederländernas Nordsjökust.

Här ligger bland annat de väst-, ost- och nordfrisiska öarna och Helgoland. Detta omfattar även kustområdet Vadeland som är ett 5 000 km långt djur- och naturreservat och omfattar 10 000 km2. Vissa delar finns på Unescos världsarvslista.

1024px-Luftaufnahme_Langeoog
Ostfrisiska öarna  Vy från Baltrum mot Langeoog och Spiekeroog Wikipedia Author
User:Huebi
north-sea-62762_1920
Vadeland Foto Pixabay
1024px-Helgoland_Vogelperspektive_ArM
Helgoland Wikipedia Attribution: Pegasus2

Genom södra delen av Tyska bukten går en av världens mest trafikerade farleder, från Hamburg och floden Elbes mynning till Engelska kanalen.

Stora fiskebanken
är en sandbank i mellersta delen av Nordsjön mellan Skagerack och Skottland. Djupet vid Stora fiskebanken är 50 meter. Strax norr om Stora fiskebanken ligger oljefältet Valhall. Fiskebankarna ligger inom norsk och dansk ekonomisk zon i Nordsjön. Delar av Fiskebankarna var en gång en del av det som idag kallas Doggerland.

UK_shipping_forecast_zones
Karta över sjödistrikt och väderstationer i brittiska sjörapporten. Fiskebankarna (sjödistrikt N9) är samma som Fisher på kartan.Author
Emoscopes

Doggers bankar
(dogge ett gammalt nederländskt ord för fiskebåt) är en stor sandbank i Nordsjön, ca 10 mil öster om Storbritannien. Ett landområde Doggerland fanns under istiden och är ca 30 meter grundare än området runtomkring. Bankarna är sedan länge ett viktigt fångstområde för fiskeindustrin.

 

Doggerbank
Foto Wikipedia NASA

Ur Forskning & Framsteg 1 sept 2007

Det har länge varit känt att det grund i Nordsjön som kallas Doggers bankar en gång legat ovan vattenytan och bebotts av människor. Under hela 1900-talet har fiskare hittat rester från detta liv: harpuner, hullingar, spjut och mammutbetar. Hur landskapet sett ut har däremot varit en väl förborgad hemlighet. Tills nu.

Med hjälp av oljebolagens mätningar av bottnen håller en grupp arkeologer i Birmingham på att avtäcka denna förlorade värld. Genom sedimentprov och pollenanalyser försöker man sedan återskapa ”Doggersland” och få en bild av hur det kan ha sett ut för mellan 8 000 och 10 000 år sedan.

PS

Intressant med Maria Adolfssons nya deckare. Felsteg som utspelar sig på just Doggerland i modern tid.
9789146234173

Förlagstexten om boken låter onekligen väldigt spännande.

Det är morgonen efter oistra, den stora ostronfesten i Doggerland. En kvinna vaknar bakfull på ett hotellrum, i sällskap med fel man. En annan kvinna hittas brutalt ihjälslagen i sitt kök. Kriminalinspektör Karen Eiken Hornby får i uppdrag att leda mordutredningen, som inte underlättas av att hennes arrogante chef varit gift med offret.

Kanske började allt redan i det märkliga kollektivet på sjuttiotalet. Kanske med ett telefonsamtal i våras. Kanske finns sanningen i byskvallret på puben Haren och Kråkan.

 

 

På gång just nu – 30 mars 2018

Påskhelg
Naturligtvis är det påsk på gång. Detta collage visar lite hur vi firar den här hemma med bland mycket annat pussel, pynt och mat. Vi har till och med en matsedel på kylskåpsdörren!

 

Fåglar
Kollar tranorna vid Hornborgarsjön.  Trevligt med ljudet.

TV
Kunskapskanalen och på URPlay
Ett nytt trevligt och intressant program jag börjat följa och kan rekommendera är Kanaler, båtar och kärlek 
De brittiska skådespelarna Prunella Scales, känd från serien (Pang i bygget) och Timothy West (bl a EdvardVII, Coronation Street och East Enders) har varit ett par i över 50 år.
Förutom kärleken till varandra och skådespelandet älskar de båtliv och att ge sig ut på spektakulära kanalfärder runt om i Europa: Göta kanal, Stockholm och skärgården, Stratford upon Avon, Venedig, Holland, Leeds o Liverpool, Bristol o Devon, Katalonien och Hebriderna.

TV-serien Shetland en av mina favoriter är slut för denna gång. BBC Shetland har i alla fall twittrat att man kommer att producera en femte säsong. Något datum finns ej ännu. Serien har ju blivit allt populärare ju längre den fortskrider. I väntan på den kan man roa sig med att titta på webbkameror från Shetland. Där kan man snart skåda puffins dvs lunnefåglarnas ankomst också.

Bak
I förra veckans På gång efterlyste jag ett bra recept på matbröd. Birgitta med bloggen Pensionären på ön var snäll och mailade mig ett som verkar jättebra och som jag skall baka  i morgon.

Smileys
Har förstått att jag är väldigt gammalmodig som använder utropstecken i texterna. På mobilen använder jag dem, men kan inte klura ut hur man gör på bloggen. Någon?

Glad Påsk till alla bloggläsare!

farm-3206306_1920

 

Om kartor – St. Kilda – Englands mest otillgängliga plats

Detta är en karta över Skottland från 1580. Det är inte kartan i detta fall som är det mest intressanta, utan den lilla ögruppen St Kilda som ligger 66 km väster om Yttre Hebriderna i Skottland. Ön ligger så långt västerut att den oftast inte finns med på kartor över Skottland.

Den största ön som endast är 6,7 kvadratkilometer heter Hirta och var bebodd ända fram till 1930 då befolkningen evakuerades. Man har hittat fynd som visar att ön varit bebodd redan under bronsåldern.

St Kilda som anses vara Storbritanniens mest svårtillgängliga och ensligaste plats är ett av Skottlands fem världsarv.

Carte_of_Scotlandepm

Pricken längst till vänster är St Kilda.

En vy över den vackra bukten där den numera övergivna byn på ön Hirta ligger.

SONY DSC
Foto Otter

Man kan ta sig hit med guidade turer på sommarhalvåret, men vädret gör att många turer ställs in. Båtresan tar tre timmar med en snabbgående båt (18-20 knop) vid hyggligt väder. Det är säkert en utmaning även för en äventyrare att ge sig ut hit och kanske tillbringa en natt här och inte veta när man kan ta sig härifrån.

Medeltemperaturen i januari är 5-6 grader och i juli 12 grader C. Blåsten når som man förstår ofta upp i enorma vindstyrkor.

Dun,_St_Kildapm
Foto Bob Jones

Överblick av byn omgärdad av en stenmur. Man kan se en liten militärbas till höger.

St_Kilda_villagepmThe Village. The Head Wall surrounds the site, with Tobar Childa top left, the 19th century Street at centre apm
Foto Stephan Hodges

Befolkningen livnärde sig av får, några nötkreatur och man kunde odla lite korn och potatis. Sjöfåglar och ägg utgjorde den huvudsakliga födan. Bland sjöfågel fångades framför allt havssulor, lunnefåglar, labbar och stormfåglar. Av fåglarna använde man fjädrarna och utvann olja till lampor. Fisket var inte särskilt omfattande. Havet var gropigt och vågorna alltför höga och vädret kunde växla snabbt.

På sådana här branta klippor klättrade man för att fånga fåglar och ägg. Männens tår lär ha blivit abnormt utvecklade av klättrandet, som man gjorde barfota.

Bradastacpmpm
Foto Richard Webb

I sådana här pinnar förankrade man rep så att männen kunde klättra ner för de stupbranta klipporna för att fånga sjöfågel och ägg.

RopingpegSt Kildans brukade klättra ner de rena klipporna för att hämta fulmar kycklingar och ägg. Denna stift, nära de branta klipporna i Conachair, kan ha använts för att föran
Foto Bob Jones

Trots att ön tillhörde Storbritannien levde öborna här efter helt egna regler. Det lilla samhället var klasslöst. Man hade inte rösträtt, betalade inte skatt och gjorde inte värnplikt.

Varje morgon lär byns män ha samlats på huvudgatan för att bestämma vad man skulle göra. Det måste mest ha handlat om vad man praktiskt kunde ta sig för beroende på vädret och för att planera för hushållningen samt för uppdelningen av arbetet.

Flera källor beskriver att människorna här var mycket lyckliga. Man dansade och sjöng till vardags. Men efter att kyrkan från Skottland kommit till ön i slutet på 1800-talet ändrades kulturen. De spontana sjungandet tystnade och man tvingades till gudstjänsten såväl söndagar  som vardagar.

 

St-KildansThe Street in 1886pm

Bilden ovan är tagen 1886 och visar bygatan.
Nedan ser man hur husen  mer eller mindre förfallit, men en del har man restaurerat.

The_StreetThe Village Street showing restoration workpm
Foto  Des Colhoun

Detta är kyrkan. Annexet till höger är skolsalen, som byggdes 1884.

Stkildachurch
Foto Bob Jones

Interiör av kyrkan. Som mest bodde här 200 personer. När befolkningen evakuerades 1934 bodde det 36 st här så fanns nog plats för dem i den lilla kyrksalen.

Insidestkildachurch
Foto Bob Jones

Detta är en cleit där man samlade torkad och saltad fisk, ägg i torvaska, fjädrar, korn, potatis, hö, gödsel, torv och saltat lamm

Cleit_above_Village_Baypm
Foto  Bob Jones

Två gånger om året anlöpte en båt från Shetland. Man meddelade sig med omvärlden genom att lägga ett meddelande inne i en träpinne som fästes vid en fårskinnspung som ju var vattentät och sedan släpptes i havet. Otroligt nog hamnade en sådan post ibland på Hebriderna. Ibland i Norge sägs det!!!

St_Kilda_mailboatLaunching the St Kilda mailboat
Foto Richard Kearton

1 200 får med gener från vikingatiden lever helt förvildade här.

Soay_lambs_on_HirtaAttribution Eileen Hendersonpm
Foto Eileen Henderson

Omständigheterna för dessa människor försämrades.  Detta berodde på kryssningsfartygen som började besöka ön, första världskriget, utvandringen och sjukdomar turister förde med sig. Barnadödligheten hade sedan länge varit hög.

I augusti 1930 evakuerades de sista 36 invånarna under stor dramatik på egen begäran. (Det finns uppgifter om att de tvångsförflyttades.) De hamnade på olika platser i England. De talade bara gaeliska och kunde inte göra sig förstådda.

Blotonstkildapm
Foto Bob Jones

En militär ”missile-tracking” station finns kvar.

Den svenska arkeologen Karin Altenberg har skrivit en bok om Hirta som heter Island of Wings.

En bok som är långt mer uppmärksammad och prisbelönt utomlands än i Sverige. Det är en verklighetsbaserad historia om pastorn MacKenzie och hans gravida hustru Lizzie som år 1830 tar sig ut till den isolerade ön för att missionera.

Boken är skriven på engelska och finns inte på svenska. Finns att köpa i Sverige som pocket på engelska och är mycket lättläst.

Här i Svenska Dagbladet finns en trevlig och intressant artikel om Karin Altenberg.

I bloggen ingridsboktankar.blogspot.com/ finns en fin recension över boken.

19497727_max

Källor: Wikipedia text och foto
Karin Altenberg Island of wings

Veckans temaord – Frukt

Gott med en frukt i detta fruktansvärda vinterväder.

Detta är ett inlägg i gemsweeklyphotochallenge med veckans temaord frukt som en utmaning att tolka på eget vis. Sanna håller i bloggutmaningen och sätter oss på prov med ett temaord för varje vecka.

Här finns också veckans övriga bidrag och även de ord som finns att tolka under årets alla veckor. Utmaningen är att med bild och text tolka ordet. Alla är välkomna att vara med och tolka orden på sitt sätt.

Bilderna är tagna genom ett fönster.015pm017pm

 

 

 

Fåglar varnar för hårt väder

Många är vi säkert som fyller fågelborden med mat nu på vintern. Särskilt vid storm och kyla vill man ju att det är laddat med talgbollar, solrosfröer, äpplen och andra godsaker.

I DN idag kan man läsa om hur fåglar: mesar, finkar och skator förbereder sig och faktiskt varnar för dåligt väder. Det är Åke Ekdahl (journalist och fågelskådare) som på Namn och Nytt beskriver hur fåglarna tidigt visar att det är oväder på gång. Inför ett oväder jagar de mer energiskt och rastlöst än vanligt efter mat.

Jag iakttog detta före snöstormen i tisdags då fåglarna jagade intensivt efter mat. Man märkte faktiskt att det var något i görningen. Det var inte en lugn stund vid fågelbordet.

I kåseriet berättar Ekdahl också om bordsskicket fåglarna har. Talgoxar och blåmesar har fint bordsskick och tar ett frö i taget. Däremot visar skatorna och grönfinkarna inget bordsskick alls som de sprätter runt och är drulliga och glufsiga. Det har man ju sett!

bird-1050032_1280
Foto Pixabay

 

Snöböcker

Var tvungen ställa in det planerade stadsbesöket p g a snöfall. Så väldigt farligt oväder som media ville få det till var det inte, men eftersom bussarna ställdes in var jag tvungen att ändra planerna. Det blir alltid så här i Stockholm vid första snöfallet.

Hamnade på biblioteket i stället. Där hade en bibliotekarie påpassligt nog lagt fram två böcker om snö på ett litet bord.

026pm

Så medan snön vräkte ner utanför fönstret blev jag djupt fascinerad och försjunken i böcker om snö.

Den ena boken Snö av Yngve Frid har jag hört talas om och den var alldeles fantastisk.

”Snö är den första grundliga dokumentationen av samisk snökunskap. Över 300 ord som rör snö och is presenteras med förklaringar och fotografier. Här skildras villkoren för att flytta med familj och ägodelar i renrajd över snö och isar och att färdas med skidor. Här avslöjas den gamle renskötarens blick för den snö som är hans arbetsplats.

Boken bygger på en enda persons utomordentliga kunnande, Johan Rossa från Jokkmokk. Hela livet har han arbetat som renskötare inom Sarek och Badjelannda, nationalparker som numera ingår i världsarvet Laponia. Yngve Ryd har intervjuat honom i flera år, skrivit ner och systematiserat hans vetande till en gedigen handbok om snöns natur och kultur. Tillsammans har de genomfört en unik forskargärning.” Detta enligt baksidestexten.

Snöorden är på Lulesamiska med svensk översättning. Orden beskrivs och jämförs med andra näraliggande begrepp. Ofta illustreras ett ord med en bild eller en kort berättelse.

015pm

019pmpmpm

Den andra boken var en bok på engelska om snöflingor! The Snowflake Winter’s Secret Beauty av K Libbrecht. Jag trodde knappt mina ögon när jag bläddrade i den. En helt vetenskaplig dokumentation om snöflingor. Det fanns t ex ett schema över hur olika flingorna ser ut beroende på temperatur, fuktighet, vind mm. Visst var bilderna vackra på alla flingor, men ganska nördigt, eller hur?

029pmpm

Brittsommar eller Indiansommar?

Är det Brittsommar eller Indiansommar?

autumn-994897_1920

Brittsommar

Om det är fint väder kring Birgittadagen den 7 oktober talar man om Brittsommar. (Birgitta och datumet hänger samman med den heliga Birgittas helgonförklaring 7 oktober 1391.)

324px-Heliga_Birgitta_på_ett_altarskåp_i_Salems_kyrka

SMHI skriver ”att i allmänhet avses varma och soliga dagar omkring Birgittadagen. Vanligtvis finns också kravet att det dessförinnan ska ha varit minst en period med kyligt och höstlikt väder”.

En legend säger att Heliga Birgitta tyckte att klimatet i Norden var så kallt och bistert att hon bad för oss. Herren ska då ha svarat med att kring den heliga Birgittas dag ge oss några extra sommardagar.

Andra gamla uttryck är fattigmanssommar och grävlingssommar (grävlingen samlar förråd till vintern varma dagar)

badger-341746_1920.jpg

 

Indiansommar – engelskans ”indian summer”

Enligt  SMHI kan indiansommar inträffa när som helst på hösten när det är sommarliknande väder och efter att det varit frost eller höstliknande väder.

Det finns två teorier om vad uttrycket indiansommar kommer från.

Den ena är att Nordamerikas indianer jagade buffel under en varm och solig period på hösten.

Den andra kommer från den brittiska kolonialtiden i Indien och skulle syfta på en varm och stabil period som kom efter sommarmonsunen.

Källor: Wikipedia och SMHI
Bilder: Pixabay

indians-67744_1920.jpg