Från liten Pandoradocka till skyltdocka

I ett av Susanne Ljungs intressanta radioprogram Stil står skyltdockorna i fokus (11 sep 2020).

Skyltdockan – underskön, utskälld och utrotningshotad är undertiteln. Det handlar om hur skyltdockorna länge hängt med modet för att locka till köp av kläder. Men som alltmer börjat tappa sin funktion i den digitaliserade världen.

Som så mycket annat i spåren av coronapandemin har även skyltdockornas betydelse förändrats. En ny funktion blev att de utplacerades på barer och restauranger i USA och Europa dels för att folk skulle tvingas hålla avstånden, dels för att ge illusion av det var fler gäster än det faktiskt var.

Om det är skyltdockor, papp- eller platsfigurer man använder bl a i olika idrottssammanhang som surrogat för publik vet jag inte.

Även i den växande trenden med sexdockor har skyltdockorna funnit en ny plats.

Susanne Ljung berättar bland mycket annat intressant om den franske skräddaren Alexis Lavigne som uppfann skyltdockan (han uppfann också det mjuka måttbandet) på mitten av 1800-talet.

Så långt radioprogrammet.

Detta fick mig att undra hur man gjorde förr innan skyltdockan var uppfunnen. Efter lite efterforskningar fann jag att man tillverkade små trädockor som man klädde med det senaste modet. På så sätt kunde det senaste modet annonseras och visas upp för skräddare och sömmerskor som kunde kopiera kläderna.

De kallades pandoror (efter den första kvinnan i den grekiska mytologin) eller manikin/mannekänger (efter nederländska manneken som betyder provdocka/modedocka). Pandororna nämns första gången under 1300-talet, och namnet Pandora som beteckning är känt från 1642.

Pandororna var mycket dyrbara och uppfattades som värdefulla och exklusiva föremål. De skickades runt och visades upp av diplomater till främmande hov och mellan kungligheter. Under perioden 1715–1785 var pandoradockor mycket vanliga och sändes av tillverkare omkring i både Europa och Amerika.

På 1700-talet exporterades de månadsvis från Paris till övriga Europa. I Sverige var den även populär och kallades då för gerningsdocka.

En fransk modehandlare och sömmerska var Rose Bertin som använde sig av pandoror. Hon anses vara Frankrikes första berömda modedesigner och gjorde haute couture till ett begrepp. Hon är också känd som Marie Antoinettes sömmerska.

Småningom blev pandororna utkonkurrerade när modetidningar började ges ut på slutet av 1700-talet. Slutligen började man använda sig av levande modeller – mannekänger eller fotomodeller.

Denna modedocka eller Pandora finns på Livrustkammaren. Tillverkad omkring 1600.


Beskrivning av hennes kläder mm
Stomme av ståltråd. Dräkt av violett siden besatt med spetsar av guldtråd och -lan. Ärmar av rött, numera blekt siden, överspända av ett med pärlor besatt guldtrådsgaller. Muff broderad med rött silke, guld och silvertråd.
Tre underkjolar:
1, av skuren och oskuren silkessammet, kantad av spets av silvertråd.
2, av rosafärgad taft med spets av guldtråd och guldlan.
3, ”livstycke” av gulnad taft. Stommen lindad med silke- och guldtråd. Ansikte av ljus taft, blå ögon, ögonstygn, näsa och mun av silketråd. Hår av brunt, naturellt hår, besatt med pärlor och guldtråd, bakhuvudet flätat och lindat i hårsträngar. I hårfästet ett pärlband, i frisyren ett diadem av guldtråd och pärlor.
Tidigare har funnits en papperslapp fäst under dockans kjol med påskrift: ”Denna docka gjord af Konung Carl den Nijondes prinsessa”, varmed torde avses Katarina (1584-1638), genom pfalzgreven Johan Kasimir eller möjligen Karl IX:s gemål Kristina av Holstein-Gottorp).

Källor:
Livrustkammaren
Wikipedia
Stil SRPlay

Vinservering i ett hål i väggen i Florens

I Covid 19:s spår har innovativa restauratörer i Florens återupplivat en gammal toscansk tradition.

På fasaderna till en del av de gamla vackra furstepalatsen finns det små hål med dörrar i muren cirka 1 meter upp från gatan. Det är sk vinhål – Buchette del vino.

By sailko – see licensing, CC BY 2.5, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=208403
By sailko – see licensing, CC BY 2.5, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=2084039

Dessa vinfönster i väggarna började först dyka upp 1559, kort efter att Medici beslutade att de florentinska vingårdsägarna kunde kringgå tavernor och vinhandlare för att sälja sin produkt direkt till allmänheten.

Rika vinfamiljer ville dra fördel av att betala mindre skatt, men undvika att öppna sina palatsdörrar.

Detta är det första historiska dokumentet som nämner vinfönster från 1634.

Senare på 1630-talet under pesten användes vinhålen för att sälja vin utan att riskera att bli smittad. Man ställde flaskan eller kannan i luckan och lade betalningen (en metallplatta) i en särskild låda. På så sätt kunde mynten sedan desinficeras med vinäger innan man samlade in dem. (Man var tydligen väl medveten om smittrisken på den tiden!)

En annan användning av vinfönstren är som välgörenhet. Det var vanligt att man ställde lite mat och en kanna vin i det lilla facket. Man behövde alltså inte riskera att bli sedd genom den låga höjden från marken.

Översvämningar, bombningar i andra världskriget, familjeflyttningar och arkitektoniska renoveringar har gjort att vinfönstren försvunnit eller fallit i glömska.

Under den nuvarande pandemin har några krögare tagit upp användandet av buchette del vino. Numera serveras inte bara vin utan kaffe, smörgåsar, glass mm. Om anledningen är att hejda smittan eller en kul turistattraktion kan vara osagt!

Det har till och med bildats en förening – Associazone Buchette del Vino, eller Wine Windows Association, som har börjat registrera vinfönstren som fortfarande finns på – en karta – minst 150 i Florens centrum.

Man har hittills katalogiserat över 300 vinhål i hela Toscana.

Källor:
Associazone Buchette del Vino,
Instagram #buchettedelvino
The Guardian 11 aug 2020
https://www.foodandwine.com/


Augusti – enligt Bondepraktikan

gamlabondepraktikan

Bondepraktikan – ett slags handbok med råd och tips för bönder och som spådde väder.

Den gavs ut första gången i Tyskland 1508. I Sverige kom den ut 1662.

Enligt SMHI kan de spådomar om vädret som förekommer i Bondepraktikan ibland ha vetenskapliga orsaker som bakgrund, men för det mesta bör informationen tas som kuriosa.

Bondepraktikan var mycket populär. Det berättas att emigranter som flyttade till Amerika hade packat ner Bibeln, Katekesen, Psalmboken och just Bondepraktikan.

Om den 10 augusti (Lars-dagen)
Om solen skiner klart denna dag kunde man förvänta sig en mild höst, en sträng och besvärlig vinter.

Om den 15 augusti
Skiner solen klart denna dag blir den påföljande veckan regnfri.

Om den 24 augusti (Bartolomeusdagen)
Är dagen klar, bådar vacker höst.

  • Om augusti – skördemånaden skrevs vidare
    Vindarna äro i denna månad föränderliga, åska och regnväder vanliga.
    Nordanvind i augusti innebär stadig väderlek.
    Vad augusti ej kokar, lämnar september ostekt.
    I denna månad ingår hunddagarna (rötmånaden)
    Man skall akta sig för mjölk och söt mat. Bitter spis skall man bruka och icke dricka för mycket win.