Snöböcker

Var tvungen ställa in det planerade stadsbesöket p g a snöfall. Så väldigt farligt oväder som media ville få det till var det inte, men eftersom bussarna ställdes in var jag tvungen att ändra planerna. Det blir alltid så här i Stockholm vid första snöfallet.

Hamnade på biblioteket i stället. Där hade en bibliotekarie påpassligt nog lagt fram två böcker om snö på ett litet bord.

6

Så medan snön vräkte ner utanför fönstret blev jag djupt fascinerad och försjunken i böcker om snö.

Den ena boken Snö av Yngve Frid har jag hört talas om och den var alldeles fantastisk.

”Snö är den första grundliga dokumentationen av samisk snökunskap. Över 300 ord som rör snö och is presenteras med förklaringar och fotografier. Här skildras villkoren för att flytta med familj och ägodelar i renrajd över snö och isar och att färdas med skidor. Här avslöjas den gamle renskötarens blick för den snö som är hans arbetsplats.

Boken bygger på en enda persons utomordentliga kunnande, Johan Rossa från Jokkmokk. Hela livet har han arbetat som renskötare inom Sarek och Badjelannda, nationalparker som numera ingår i världsarvet Laponia. Yngve Ryd har intervjuat honom i flera år, skrivit ner och systematiserat hans vetande till en gedigen handbok om snöns natur och kultur. Tillsammans har de genomfört en unik forskargärning.” Detta enligt baksidestexten.

Snöorden är på Lulesamiska med svensk översättning. Orden beskrivs och jämförs med andra näraliggande begrepp. Ofta illustreras ett ord med en bild eller en kort berättelse.

5

1

Den andra boken var en bok på engelska om snöflingor! The Snowflake Winter’s Secret Beauty av K Libbrecht. Jag trodde knappt mina ögon när jag bläddrade i den. En helt vetenskaplig dokumentation om snöflingor. Det fanns t ex ett schema över hur olika flingorna ser ut beroende på temperatur, fuktighet, vind mm. Visst var bilderna vackra på alla flingor, men ganska nördigt, eller hur?

2


3


Brittsommar eller Indiansommar?

Är det Brittsommar eller Indiansommar?

autumn-994897_1920

Brittsommar

Om det är fint väder kring Birgittadagen den 7 oktober talar man om Brittsommar. (Birgitta och datumet hänger samman med den heliga Birgittas helgonförklaring 7 oktober 1391.)

324px-Heliga_Birgitta_på_ett_altarskåp_i_Salems_kyrka

SMHI skriver ”att i allmänhet avses varma och soliga dagar omkring Birgittadagen. Vanligtvis finns också kravet att det dessförinnan ska ha varit minst en period med kyligt och höstlikt väder”.

En legend säger att Heliga Birgitta tyckte att klimatet i Norden var så kallt och bistert att hon bad för oss. Herren ska då ha svarat med att kring den heliga Birgittas dag ge oss några extra sommardagar.

Andra gamla uttryck är fattigmanssommar och grävlingssommar (grävlingen samlar förråd till vintern varma dagar)

badger-341746_1920.jpg

 

Indiansommar – engelskans ”indian summer”

Enligt  SMHI kan indiansommar inträffa när som helst på hösten när det är sommarliknande väder och efter att det varit frost eller höstliknande väder.

Det finns två teorier om vad uttrycket indiansommar kommer från.

Den ena är att Nordamerikas indianer jagade buffel under en varm och solig period på hösten.

Den andra kommer från den brittiska kolonialtiden i Indien och skulle syfta på en varm och stabil period som kom efter sommarmonsunen.

Källor: Wikipedia och SMHI
Bilder: Pixabay

indians-67744_1920.jpg