Färöarna – öar att bli fascinerad av. Det är tre saker som gjort mig nyfiken på Färöarna:
– Jag är väldigt fascinerad av öar. Bor själv på en. Om än på en ö (Ekerö) omgiven av betydligt lugnare vatten än ögruppen Färöarna på det vilda och stormiga Nordatlanten.
– Som fotbollsentusiast beundrar jag landets fotbollslag. De spelar för övrigt med i EM-kvalet i samma grupp som Sverige.
– Dessutom hade jag under en tid i några färöingar på besök på bloggen varje dag, vilket gjorde mig nyfiken.
Efter lite forskning har jag nu lärt mig en hel del som jag inte visste tidigare om dessa fantastiska öar, och som jag heller aldrig har besökt.
Klickbara bilder
Styre och tillhörighet
Färöarna tillhör formellt kungariket Danmark, men har ändå ett omfattande självstyre. Lagtinget är den högsta myndigheten på Färöarna. Det är världens äldsta parlament ”Tinganes”. Landet är inte medlem i EU, men de har ett särskilt fiske- och handelsavtal med EU.
Storlek, invånarantal och läge
Färöarna är ungefär hälften så stort som Gotland. Det är aldrig längre än fem kilometer till havet från någon punkt på öarna.
Öarna ligger halvvägs mellan Skottland och Island i nordöstra Atlanten och är en skärgård med 18 bergiga öar.
De dryga 50 000 invånare som bor där är spridda över 17 av de 18 öarna. Cirka 20 000 bor i huvudstaden Tórshavn.
Hur är levnadsstandarden?
Levnadsstandarden är idag en av de högsta i världen. Färöarna har en mycket utvecklad infrastruktur – telekommunikation och höghastighetsinternet plus ett omfattande vägnät och tunnel- och färjeförbindelser.
Befolkningen är välutbildad med grundskole- och gymnasieutbildning och det finns även ett antal institutioner för forskning samt ett universitet för högre utbildning.
Arbetslösheten är nästan obefintlig och kriminaliteten låg.
Inte förrän 1992 tillät man alkohol fick säljas på öarna.
Landskap, klimat och djur
Landskapet är kargt och nästan trädlöst med branta dramatiska havsklippor och fjordar. Gröna gräsbevuxna djupa dalar och avrundade berg utgör en stor del av landet.
Klimatet är milt. Temperaturen sjunker sällan under noll, men den stiger heller inte ofta över 15 grader. Det regnar hela 250 dagar om året!
Vädret är fascinerande men oförutsägbart. Havsströmmar, topografi och vind gör att vädret skiljer sig mycket mellan öarna. Man kan få uppleva alla fyra årstider på en och samma dag.
De landdäggdjur som finns är husmus, brunråtta och skogshare. Därtill cirka 80 000 får. Vikingarna gav öarna dess namn – Fåröarna.
Djurlivet är speciellt. Fågelskådare kommer gärna för att studera några av de 270 fågelarter som finns bland andra lunnefåglar, tretåiga måsar, stormsvalor och havssulor. Det lär finnas en miljon lunnefåglar på Färöarna. Strandskatan är landets nationalfågel.
Det finns mycket val och säl i vattnen runtomkring. Man uppskattar antalet pilotvalar (grindvalar) till cirka 100 000 runt Färöarna. Man jagar i genomsnitt 800 valar per år. Mycket intressant information och fina bilder på webbplatsen www.whaling.fo
Den lilla ön Litla Dímun är den enda av Färöarnas öar som är obebodd. Här finns endast får och havsfågel. Fårägarna har hängt upp rep för att kunna ta sig upp. Endast för skickliga bergsklättrare alltså!
Kommunikationer
17 av de 18 öarna har bro- färje- eller tunnelförbindelse med varandra.
Norðoyatunneln en av de långa tunnlarna mellan öarna.
Flygplatsen Vágar (på ön med samma namn) är mycket viktig för hela ögruppen.
Färöarna ligger strategiskt mellan Europa och Nordamerika några timmars flyg från de större städerna i Europa. Det går dagliga flyg och regelbundna färjeförbindelser till alla grannländer.
Inrikes går det helikopter till vissa öar som saknar fast vägförbindelse.
Det finns cirka 600 kilometer väg på öarna. De smala vägarna är asfalterade. Fåren har företräde och kan vara långsamma att flytta på sig. Det finns både bussar i reguljär trafik, hyrbilar och taxi.
Näringar
Huvudnäringen är fiske och närliggande industrier. Stora cirkelformade laxodlingar ligger tätt i vikarna. Exporten utgörs till 97 procent av fiskeriprodukter.
Turismen ökar hela tiden och man har till och med börjat klaga på detta.
Färöarna är en av världens ledande länder när det gäller produktion av hållbar elektricitet. Över 50% av landets el härrör från förnybara energikällor.
Fotboll
En del kanske undrar över hur Färöarna över huvud taget kan vara med i EM, eftersom de tillhör Danmark. Enligt Fifas och Uefas regler behöver inte ett lag representera en självstyrande stat. Både Wales, Skottland och Nordirland har också egna lag trots att de tillhör England.
Färöarnas fotbollslag är enormt populärt och har naturligtvis befolkningens stora stöd. Man började spela redan på 1800-talet och fotbollen räknas som landets nationalsport. Det finns bara två fotbollsplaner. Den ena anses vara världens vackrast belägna plan.
Valuta
Valutan är danska kronor. Både danska och färöiska sedlar fungerar.
Språk
Färöiskan ligger närmare isländskan och norskan än danskan. De flesta färöingar talar en mycket lättförståelig ”nordiska” och bra engelska.
Religion
80 % av befolkningen tillhör den lutherska kyrkan. Lågkyrkliga väckelserörelser spelar en stor roll.
Huvudstaden Tórshavn
Den lilla huvudstaden (en av Europas minsta) har ett rikt kulturliv med konstutställningar, fritidsaktiviteter, utmärkta hotell och restauranger och trendiga kaféer och barer.
Restaurang Koks (koks.fo) har två Michelinstjärnor, vilket talar sitt tydliga språk om kvalitén. Kocken har jobbat på stjärnkrogen Noma i Köpenhamn.
Där finns ett mycket sevärt ”gamla stan” med svarttjärade trähus från 1300-talet.
Maten
Maten är mycket unik och speciell. På grund av det isolerade läget har köket utvecklats på ett eget sätt med lokala råvaror och traditioner.
Råvarorna anses vara i världsklass, inte minst för att det är så kort väg från råvaran till bordet. Allt är färskt. Även hur maten tillreds har uppmärksammats internationellt.
En av de distinkta smakerna från Färöarna har fått namnet ræst som kommer från att man torkar kött eller fisk utomhus, där en åldrande och jäsande process kommer att äga rum. Denna process har rönt stort intresse bland stjärnkockar. Det smakar umami.
Torkhuset är det viktigaste huset på alla gårdar på Färöarna. I torkhuset torkas fisk och fårkött som är de viktigaste ingredienserna i det färöiska köket.
På Färöarna äts fisk och valkött också färskt, ræst och torkat samt saltat. Torkad fisk, torkat valkött, torrsaltad valspjäll och potatis serveras ofta vid festliga tillfällen.
Filmen Fågelfångarens son
Fågelfångarens son regisserad av Richard Hobert bygger på en gammal muntlig legend från Färöarna. Den handlar om ett par som bara har döttrar och som får en sista chans att skaffa en son om de vill behålla arrendet på sin gård.
En historia om kärlek, utanförskap och en splittrad familj. Hobert har också skrivit en bok om den.
Filmen spelades in på Färöarna och jag tror att det var i samband med det jag fick färöringar som besökare på bloggen. Jag hade nämnt filmen i ett inlägg. Fick tyvärr ingen kontakt för det kunde ha varit intressant och trevligt att utbyta erfarenheter om livet och om hur det är att bo på en ö!
Intressant läsning, så mycket man inte visste! Klimatet ställer nog stora krav på de som lever där, så många regndagar och aldrig riktigt varmt. Inte riktigt något för undertecknad.
Det kostar nog en hel del för Danmark att upprätthålla hög levnadsstandard, infrastruktur och skolor etc. Vi hörde för kanske 30 år sedan att danska piloter brukade skoja om – att om de tar med sig två stenar varje gång de lämnar Färöarna så kommer det till slut inte finnas några öar kvar som ligger Danmark till last…
Aha är det så det ligger till! Då förstår man att de inte vill vara självständiga utan vill tillhöra Danmark om det är danskarna som står för fiolerna. Man häpnar ju lite över hur bra de har det – förutom som sagt klimatet förstås.
För väldigt många år sedan samlade jag på frimärken. När Färöarna fick egna började samla på deras också.
Intressant! Har du planer på att resa dit?
Jag såg att de har väldigt fina frimärken när googlade runt lite. Samlade också på frimärken en gång i tiden. FN-märken var min specialitet. De ligger i en låda nu. Har tänkt att göra en tavla med dem uppklistrade efter färger eller motiv eller dylikt.
Jättebra idé!
Låter väldigt lockande med alla fåglar där. Får se om det blir någon resa dit någon gång.
Mycket bra inlägg du gjort!
Tack så mycket. Hade väldigt roligt när jag gjorde det. Lärde mig väldigt mycket också.
Läste också om Färöarna på en annan blogg i somras. De hade åt runt där med husbil. Tyvärr kommer jag inte ihåg bloggnamnet.
Sedan gjorde ju svt ett fotbollsorienterat inslag innan kvalmatchen mot Sverige, där en svensk fotbollsspelare faktiskt flyttat till Tórshavn, gift sig och konverterat till islam. Ett ganska udda inslag, men intressant. Här kan du läsa en riktigt väl skriven artikel med fina bilder om honom: https://www.offside.org/reportage/lugn-i-stormen/
Har just läst artikeln med stor behållning. Helt otroligt intressant. Hoppas besökare som läser inlägget och denna kommentar tar sig tid att läsa reportaget. Här får man verkligen känna på hur det är att leva på FÖ – förutom hans egen nästan otroliga historia förstås. Stort tack!
Det var en mycket intressant inlägg. Mycket som jag inte visste om Färöarna. Visst blir man fascinerad av öar, som ju på något sätt är så utlämnade till sig själva och havet runt omkring. Begränsningen gör att man på något sätt också klarar att överblicka det hela. Att de har det så bra visste jag inte heller. Till och med ett universitet. Jag bor ju också på en ö.
Tack så mycket Birgitta! Visst är det lite speciellt att bo på en ö. Ibland kan man vara lite utlämnad. För en del år sedan fastnade vår broförbindelse i upprätt läge under ett par timmar (det var innan vi hade Slagstafärjan). Det medförde enorma konsekvenser. Föräldrar som kom från stan kunde inte hämta sina barn på dagis mm för att nämna ett exempel. Lidingön har väl också bara en broförbindelse? Men det har sin charm också att bo på en ö!
Vi har tur nog två broar till Lidingö. En vinter för kanske 10 år sedan var det sådan snöstorm att den stora bron för bilar och bussar var avstängd. Men på den lilla, gamla bron tuffade tåget snällt över. Proppfullt förstås.
Aha det finns två broar. Det var mer än jag visste. Ärligt talat var det länge sedan jag var på Lidingö nu. Det är Millesgården som ibland lockar mig dig. Trots att det finns mycket annat att se och besöka där.
Dit ska jag åka någon gång i mitt liv!
Javisst lockar det!
Färöarna har länge stått på min önskelista över platser som jag skulle vilja besöka! Du har sammanställt ett fantastiskt reportage som gör att det lockar mig än mer! Visste ju att det tillhörde Danmark, men inget som man tänker på tror jag.
Landskapet – naturen – dina bilder är ju precis det jag söker av upplevelser! Klimatet… ja, regn är ju vanligt här. Liksom i Bergen i Norge, men inte när vi var där! 🙂
/Gunilla
Tack så mycket Gunilla. Det var vänliga ord. Jag skulle också gärna vilja komma dit. De flesta svenskar som varit där tror jag har varit på kryssning och landstigit där för en dag. Kanske mer spännande att tillbringa något längre tid där.
Ett underbart och informativt inlägg! Jag ville jag vore där. Där ser man vilka fördomar man har om levnadsstandard bland annat! Läste även reportaget och blev så glad över att det gick bra för Ken, tänk att vandringar i naturen ger så mycket och har lugnande effekt, det vet ju jag av erfarenhet. Filminspelningen var också intressant att läsa om, har lyssnat på boken. Tack Eva!
Tack för dina fina kommentarer. Blir så glad över att du tog dig tid att läsa hela inlägget. Visst skulle man vilja åka dit!
Jättespännande och intressant..
Mitt intresse för Färöarna började i mitten av 1970-talet då en kompis till mig blev landslagstränare i bordtennis för Färöarna. Han hade mycket att berätta och gjorde mig nyfiken.
Jättebra reportage från dig,jag har lärt mig mycket.
Hoppas att du en gång får besöka Färöarna och hoppas att jag också en gång kommer dit.
Ha det bra!.
Tack Lena. Det var inte dåligt att bli landslagstränare på FÖ. Hoppas kan man alltid, men jag tvivlar nog på att jag kommer att kunna resa dit.
Tack för intressant info, Eva! Jag visste inte alls mycket om Färöarna. Nu vet jag desto mer. 🙂
Mycket intressant att läsa, nu vet jag mer om dessa öar som vi sagt att vi vill åka till någon gång!
Tack det var kul att höra. Hoppas ni kommer dit någon gång. Man kan faktiskt ta med egen bil på en färja som går från Danmark läste jag någonstans!
Färöarna är lika lockande som de skottska öarna, men har inte besökt någondera – än. Men för den som vill ha en vindpinad ö-upplevelse på närmare håll kan jag rekommendera ett besök på Öja, eller Landsort som man oftast säger. Helst på hösten när höststormarna rasar eller på vårvintern när fågelsträcken passerar. Då är det också tomt på sommarturister. https://jagharettparadis.wordpress.com/2013/02/27/landsort-i-vinterskrud/
Tack för det fantastiska inlägget om Landsort du länkar till. Man behöver verkligen inte ta sig till Färöarna eller Hebriderna för att uppleva karg natur och spännande väder. Det måste ha varit ett stort äventyr när ni var där ensamma mitt i vintern.
Pingback: På gång just nu – den 7 maj 2020 – Seniorvinklat
Pingback: På gång - 3 augusti 2023 - Seniorvinklat