Jag har alltid tyckt om allt som innehåller och doftar verbena – eau de toiletter, tvålar, hårschampo, doftljus mm. När jag av en tillfällighet fick tag i en Jätteverbena (Verbena bonariensis) i våras kunde jag inte motstå den. Det ångrar jag inte för det är nog den växt bortsett från rosorna som mest prytt sin plats i trädgården.

Jätteverbenan blir en och en halv meter hög, har små ljuslila blommor i klasar och tunna men fasta stjälkar. Den har ett graciöst grenverk som vajar lätt i vinden. Jag har haft den planterad i kruka och den har blommat hela sommaren och blommar ännu. Blommorna står tills frosten tar dem. Även om vintern lär den utgöra ett vackert blickfång i trädgården med sitt sirliga grenverk.

Verbenan gillar sol, men den trivs även i halvskugga. Den klarar sig med lite vatten. Fjärilarna älskar den. På hösten och vintern lär fröställningarna vara rena skafferiet för småfåglarna.

Den är tyvärr bara ettårig och är svårsådd så det blir att köpa ny nästa säsong. Plantorna är ganska dyra. Den lär kunna övervintra om den får stå svalt, ljust och frostfritt. Den där platsen man aldrig har!

Överallt där man läser om Verbenan framställs den som ett obeskrivligt vackert tillskott i rabatter. Man kan läsa rent poetiska beskrivningar av den. Jag kan efter min erfarenhet av den i sommar bara instämma.

—