Louise Penny – Det vackra mysteriet

penny_det_vackra_mysteriet_omslag_inb_0640

Översättning: Carla Wiberg
Förlag: Modernista
Utgivningsår: 2012/2019

Om boken
Åttonde boken i serien om kommissarie Gamache.

Inga utomstående ges någonsin tillträde till klostret Saint-Gilbert-entre-les-loups, djupt inbäddat i den vilda naturen utanför Québec, där ett tjugotal munkar lever i frid och bön. De odlar grönsaker, föder upp kycklingar och producerar choklad – och de sjunger.

Ironiskt nog för ett sällskap som har avgett tysthetslöfte har munkarna blivit världsberömda för sina underbara röster, så effektfulla när de höjs i uråldriga mässor att de blivit kända som »det vackra mysteriet«.

Men när den beundrade körledaren en dag hittas mördad öppnas låset på klostrets massiva träport för kriminalkommissarie Armand Gamache och Jean-Guy Beauvoir från Québec-polisen. Där upptäcker de dissonans i den skenbara harmonin. En av bröderna har, mitt i tillvaron av bön och kontemplation, haft mord i tankarna.

Mitt omdöme
Den här boken skiljer sig helt från de tidigare Penny skrivit i Gamache-serien. Handlingen utspelar sig inte längre i den lilla fiktiva byn Three Pins.

Det här är en fantastiskt vacker historia och som skiljer sig mycket från den vanliga deckargenren.  Louise Penny tar upp svåra frågor om moral och hur lätt det är att göra fel. Ömsint skildrar hon munkarnas vardagsliv och deras kärlek till konsten och skönheten. Välskrivet som allt av Penny. Boken kräver sitt av läsaren, men ger mycket tillbaka. Det är definitivt den bästa boken i serien.

Andra böcker av Louise Penny jag skrivit om.

En ljusets lek
Begrav dina döda
Den grymmaste månaden
Förbud mot ett mord

 

6 thoughts on “Louise Penny – Det vackra mysteriet

    1. Louise Penny är inte så mycket omskriven i Sverige. Märkligt nog. Hon har fått flera utmärkelser i Kanada.

  1. Jag känner inte heller till den här författaren eller hennes böcker! Tack för tipset – boken du nämner lockar mig? Bör man läsa de böcker du nämner en viss ordning?
    Hälsningar Gunilla

    1. Så här skriver Lotta Olsson i DN: Det går att läsa ”Det vackra mysteriet” utan att ha läst de tidigare böckerna i serien, men varför skulle man förmena sig den njutningen? Börja med ”Mörkt motiv”., vilket jag tycker är mycket träffande.

Kommentera