Ett broderi på tapeten i stormaktspolitiken

I dagarna kan man läsa om att ett broderi spelar roll Europapolitiken. Det handlar om det unika textila mästerverket Bayeuxtapeten, som aldrig har lämnat Frankrike tidigare. President Macron har lovat att låna ut den till England.

Det är mycket remarkabelt och som någon engelsk museichef säger: ”en gest av extraordinär generositet och bevis på de djupa band som knyter samman våra länder.”

Broderiet finns på museet i Bayeux som ligger i Normandie i norra Frankrike och visar hur det gick till när normanderna med sin härförare Vilhelm Erövraren korsade Engelska kanalen och erövrade England från kung Harald i slaget vid Hastings 1066.

bayeux_tapestry_scene51_battle_of_hastings_norman_knights_and_archers

Tapeten är ett konstverk i sig, men även ett historiskt dokument som förutom att visa den medeltida människans liv och vardag även är intressant för arkitekter, arkeologer och astronomer (här bekräftas att Halleys komet rundade solen 1066).

Bayeux ligger ca 1 mil från kusten söder om Arromanches och var en av de första städerna som befriades av de allierade. Inte långt härifrån ligger ju också Dunkerque, som liksom museet i Bayeux är ett välbesökt turistmål i Frankrike.

Tapisserie de Bayeux - Scène 23 : Harold prête serment à Guillaume


Fakta om broderiet – tekniken
Man förstår att flera personer ritat figurer eftersom manéret på de olika händelserna skiljer sig åt. Broderitekniken är dock densamma i hela verket.

Den är tillverkad av åtta tygbitar. På en yta av ca 70 m x 50 cm beskrivs 73 historiska händelser. Bottentyget är oblekt linne och stygnen är stjälksöm, och dubbel läggsöm (kallas i Frankrike för bayeuxsöm) av ulltråd i åtta färger. Ytorna har fyllts med dubbel läggsöm. På baksidan kan man se att man först broderat alla linjer och sedan fyllt ytorna med läggsöm.

Tapisserie de Bayeux - Scène 55 (détail) - Eustache

Bilderna och kompositionen
Bayeuxtapeten beställdes troligen av en biskop och av Vilhelm Erövrarens halvbror, och skänktes till katedralen i Bayeux. Vilka som utförde broderierna går inte att belägga, men det mest sannolika är väl ändå att det är flinka nunnefingrar som skapat mästerverket.

Den innehåller framställningar av 623 personer, 202 hästar och mulåsnor, 55 hundar, 505 andra djur, 37 byggnader, 41 skepp och båtar, 49 träd – sammanlagt 1 512 föremål.

Händelserna är separerade med byggnader eller träd. Många av bilderna visar blodiga strider mellan två grupper: engelsmännen med axellångt hår och mustascher och de rakade och korthåriga normanderna.

Texter på latin förklarar händelserna. Genom bilderna kan man utläsa att upphovsmännen till broderiet står på Vilhelm Erövrarens sida.

Det finns inget perspektiv i bilderna och de föremålen är naivt framställda, men hela stilen är djärv och påhittig. Figurerna är mycket uttrycksfulla.

En detalj i sammanhanget är att det lär bara finnas tre kvinnor avbildade.

Här är en film över Bayeuxtapeten som du bara måste se. Den är så skickligt gjord. Ha ljudet på och missa inte kometen Halley i början. (Några studenters examensarbete)

Bayeuxtapeten förvaras i Musée de la Tapisserie de Bayeux sedan 1945. Tapeten kommer att lånas ut för utställning i England tidigast 2020.

Källor:
Musée de la Tapisserie de Bayeux
The Guardian
Paris Match
Wikipedia

20 thoughts on “Ett broderi på tapeten i stormaktspolitiken

  1. Det var väl en fin beskrivning ! Just sent i går kväll plockade jag fram en hopvikbar bild av hela tapeten för jag tänkte fråga om vår historieintresserade ättelägg kunde tänkas läsa lite historia med bilder. Har inte hunnit fråga än. Jag var där för många år sedan, då hade de inrett ett nytt mörkt rum åt broderiet .Ja mer än att låna ut Bayeuxtapeten som gest går väl knappast att tänka sig och till England.

    1. Det var ett märkligt sammanträffande. Den är ett fantastiskt historiskt dokument och tycker jag enastående vacker. Den hopvikbara bilden du har måste vara jättefin att studera för din historieintresserade ättelägg!!! Jag har också varit där för väldigt många år sedan. Då var vi bara ett par stycken i salen. Nu lär det vara långa köer av turister.

  2. Till igår hade jag aldrig hört talas om Bayeux tapeten. BBC gjorde ett stort reportage om såväl statsbesöket samt tapeten. Och nu kompletterar du med inlägget. Filmen är verkligen skickligt gjord. Tänk om BBC hade kommit över den och kunnat visa filmen i programmet. Det hade varit nå’t.

    1. Det hade varit kul att se reportaget på BBC. Det påminner mig om att jag ska kolla oftare där. De har fler utrikesnyheter än SVT, som är väldigt fokuserade på inrikesnyheter tycker jag. Kul att du tittade på filmen om Bayeuxtapeten!

  3. Anki

    Verkligen intressant! Hade ingen aning om denna fantastiska tapet … och vilken helt fantastisk film! Tack för att du delar med dig av både ditt intresse och dina kunskaper! Uppskattas mycket! 🙂

  4. Tack för detta intressanta inlägg! Visst blir man imponerad av arbetet med tapeten. Filmen av studenterna gick ju inte heller av för hackor. Fin gest att låna ut tapeten.

  5. Jag har besökt Bayeaux många , många gånger som reseledare. Både staden och bonaden. Åkte mycket på Frankrike och Normandie under många år.
    Visst är den fantastisk och speciellt att går in i det märka rummet med hörlurar på.
    Tycker dock att det är ganska konstigt att de ska låna ut den!
    Önskar dej en skön söndag!

  6. Fenomenalt fint inlägg. Visste inte så mycket om denna berömda tapet. Ja, vad vore vi utan konsten. Tänk så mycket den förmedlar från den tidiga historien. Trist bara att det så ofta skall handla om krig…

    1. Tack för det, Birgitta. Det var roligt att just du uppskattade det och som läser konsthistoria. Jag blev lite förvånad över att många inte känner till Bayeuxtapeten. För mig hör den obevekligen till årtalet 1066 och Slaget vid Hastings. Tyvärr är det alltför ofta som just krigen dokumenteras på detta och liknande sätt.

  7. Mycket trevlig läsning o filmen var riktigt underhållande!jag undrar vad dåtidens människor hade upplevt som rätt eller fel på filmen. Vilka effekter man kan åstadkomma o gå ett broderi att leva.

  8. Pingback: På gång just nu – den 7 juli 2019 – Seniorvinklat

  9. Pingback: På gång just nu - den 27 november 2022 - Seniorvinklat

Kommentera