Ju äldre jag blir desto svårare har jag för långa helger. Vill helst inte frångå mina vanor och ovanor. Mår bäst av att ha fasta rutiner och tider att sova, äta, motionera, läsa, blogga, handla, städa, diska, tvätta osv.

Visst kan jag se fram emot en veckohelg. Det sitter i en sedan man var yrkesverksam och fick sova längre på mornarna och uppleva känslan av att bara vara ledig och fri från måsten. När man är pensionär och inte har alltför höga krav på sig räcker det med att få tänja lite på vanorna och ovanorna under veckosluten.

Nu ser jag fram emot att plocka undan de få julsaker inklusive julbelysning vi har. Lådan de skall återbördas till står redan framme!  I år har jag upplevt mörkret mörkare än någonsin och insett att det är omöjligt att hålla rent inomhus när man inte har bra dagsljus.

Än är det långt kvar av vintern, men blir det bara lite ljusare blir allt lättare. Hörde för resten talgoxen vårkvittra på morgonpromenaden idag. Det ger hopp om ljusare tider i naturen i alla fall. Hur det är med samhället och omvärlden i övrigt börjar jag dock ställa mig mycket frågande till.